Dagen instiftades av FN:s generalförsamling 1999, som slog fast att våld mot kvinnor hindrar kvinnor från att uppnå jämställdhet i samhället, i juridisk, social, politisk och ekonomisk mening samt att mäns våld mot kvinnor omfattar handlingar som orsakar fysisk, sexuell eller psykologisk skada, i både offentliga eller i privata sammanhang.

Världshälsoorganisationen WHO, har nyligen gjort en global studie om mäns våld mot kvinnor som visar att över var tredje kvinna blir någon gång utsatt för våld av närstående man. WHO:s statistik visar på ett globalt hälsoproblem som nått epidemiska proportioner.

FN:s uppdrag är att bevaka kvinnors utsatta situation i krig och andra konfliktsituationer.

Varje år dödas 16-20 kvinnor i Sverige av en man i nära relation, enligt Brottsförebyggande rådet. Sedan år 2000 har 212 kvinnor dödats av närstående man, enlig Aftonbladets årliga sammanställning. Många av kvinnorna hade barn som drabbas.

Vilka är då männen som utövar våld, hot och kränkningar mot kvinnor? I tidningarna läser vi om ett antal misstänkta eller dömda män. Det är präster, politiker, läkare, sjukgymnaster, poliser, åklagare, idrottsmän, militärer, artister med flera. Väletablerade män med arbete och familj, vilket kan vara smärtsamt att bli medveten om.

Vi har också kunnat läsa om tings-och hovrättsdomar som skapat frustation, då de står i stark kontrast till landets allmänna rättsmedvetande. En fosterhemspappa friades från våldtäkt på en ung flicka, trots att bevisen innehöll mannens DNA.

En pojkvän smygfilmade flickvännen då de hade sex och la ut filmen på pornografiska sidor på internet. Hovrätten sänkte skadeståndet till flickvännen, med 105 000 kronor med bland annat motiveringen att det ”blivit alltmer acceptabelt att vara mycket öppen och utåtriktad med avseende på sexuella vanor”.

Präster och åklagare köpte sexuella tjänster, de fortsätter att predika Guds vilja och arbeta inom rättsväsendet. En landslagsspelare dömdes för misshandel av sin hustru. Han blev nyligen uttagen till spel i landslaget trots att den villkorliga fängelsedomen inte var avtjänad.

Det finns fler upprörande domar som visar att brott, speciellt mot kvinnor, renderar låga straff eller inga alls.

Om gapet mellan allmänhetens föreställning om vad som är rätt i samhället och domstolarnas domar uppfattas som stort, sjunker förtroende för rättsväsendet. Det kan medföra att kvinnor avstår från att polisanmäla brott då de upplever att det inte blir några konsekvenser för förövaren. Det är ett allvarligt demokratiskt problem.

Alla, speciellt ungdomar, behöver goda förebilder bland artister, idrottsmän samt helt vanliga män, som inte kränker, misshandlar, eller våldtar kvinnor. Det behövs ett omfattande förebyggande arbete, inte minst inom skolan som tar upp frågor om sexualitet och våld ur ett genusperspektiv.

Det bör tillsättas en nationell ”haverikommission” som ska granska varför åtals- och lagföringsfrekvensen vid sexualbrott är fortsatt låg och till och med sjunkande.

Detta är några av många åtgärder i FN:s anda om att avskaffa våldet mot kvinnor.

↔Motala kvinnojour