Ryska hot mediehot

Debatt År 2016 drabbades Europa av flera allvarliga cyberattacker från Ryssland. Pressfriheten är central i EU. Denna liberala grundprincip har historiskt varit oumbärlig för det fria samhället. Att främmande makter såsom Ryssland utnyttjar detta i syfte att sprida regelrätta lögner för att splittra EU är inget annat än förkastligt och går tvärt emot det journalistiska uppdraget att kritiskt granska i syfte att sprida en mer verklighetstrogen bild till våra medborgare.

Under 2017 har Europa flera viktiga val att se fram emot: Nederländerna, Tyskland och Frankrike. I ljuset av dessa blir den ännu viktigare att bekämpa de ryska cyberattackerna. Inte minst eftersom tidigare nätattacker i Europa liknar de som riktades mot det Demokratiska partiet i USA. Putin har inte gjort någon hemlighet av hans aktiva stöd för Trump i det amerikanska valet.

2015 hackades tyska riksdagen av en grupp med anknytning till den ryska regimen. Även EU-kommissionen har drabbats av en storskalig attack. Dessa cyberattacker ingår i en bredare rysk strategi i syfte att få Europas medborgare att vända det öppna, liberala samhället ryggen. I denna ingår bland annat också en mer kreativ aspekt än att hacka och stjäla information, nämligen att också aktivt skapa och sprida falsk information via nya sajter och nyhetsportaler. Sammanlagt har ryssarna spenderat 1,2 miljarder euro på utländska nyhetskanaler under 2016, där bland annat flaggskeppet Sputnik ingår.

För att bemöta lögnerna bör de nyhetsbyråer och mediehus som vill spegla trovärdighet, balans och ytterst sanning i sin rapportering sluta använda sig av de ryska kanalerna. Sverige föregår med gott exempel för Europa: genom aktiva samarbeten avstod svenska mediehus från att använda sig av de ryska kanalerna, varför Sputniks svenska version fick stängas ner i mars 2016. Vid sidan av civilsamhällets ansvar är det dock också nödvändigt att använda politiska verktyg. EU:s medlemsländer måste få vidta åtgärder som att stänga ner nyhetskanaler som aktivt ägnar sig åt desinformation samt stärka det gemensamma europeiska cyberförsvaret.

Vid sidan av de preventiva åtgärderna behövs också en politisk diskussion om sanningens betydelse i det offentliga samtalet. Flera svenskar sajter som ägnar sig åt aktiv desinformation. Här behöver alla, såväl politiker, som mediehus och enskilda medborgare, ta sitt ansvar för att sprida korrekt information vid sociala medier. Nya perspektiv av sanningen berikar en öppen diskussion, men perspektiv som innebär regelrätta lögner har ingen plats i ett gott offentligt samtal.

 
 

Debatt

  • Senaste nytt
  • Mest läst