Diskutera utifrån fakta

Insändare Flera politiska partier och företrädare förordar en återgång till en mer generös flykting- och asylpolitik som fanns innan åtstramningen som genomfördes i slutet av förra året. Det innebär att man förespråkar en ny invandring som räknat per capita är den mest generösa i hela Europa.

Självfallet ska Sverige ta sin del av ansvaret för asylrätten som tillkommer skyddssökande flyktingar. Men innan man gör detta vore det på sin plats att undersöka hur utfallet ser ut vad gäller invandringstäta bostadsområden, möjligheten till egenförsörjning, utbildning samt nettokostnader för stat och kommun på grund av invandringen och flyktingmottagandet.

Först några siffror och fakta från nationalekonomen Tino Sanandajis nyutkomna bok ”Massutmaning – ekonomisk politik mot utanförskap och antisocialt beteende”. Experimentet med en storskalig invandring från tredje världen har varit unikt till sin omfattning och har i många avseenden misslyckats. Dagens samhällsproblem är allt mer koncentrerade till den del av befolkningen som har invandrarbakgrund. Utrikes födda utgör 17 procent av befolkningen, dessutom tillkommer ytterligare 5 procent av andra generationens invandrare. Utrikes födda utgör trots detta 53 procent av samtliga i landet som belastas med långa fängelsestraff, vidare har 76 procent av medlemmarna i kriminella gäng invandrarbakgrund. Också problem som stenkastning mot polis och räddningspersonal och anlagda bränder är koncentrerade till invandrartäta områden. Därtill kommer att gruppen utgör 54 procent av de arbetslösa samt mottar 60 procent av totalt utbetalda socialbidrag och att 71 procent av barnfattigdomen finns bland hushåll med utländsk bakgrund.

Dessutom bemöts i boken ett vanligt påstående att flyktinginvandringen skulle vara en ekonomisk vinstaffär – men eftersom sysselsättningen och inkomsterna är mycket lägre inom denna grupp blir invandringen ändå en nettokostnad för samhället. Det innebär att denna kostnad kommer att finansieras med skattehöjningar om inte andra samhällsbehov ska stå tillbaka.

Från visst politisk håll framhålls ofta hur många av de asylsökande som har kvalificerande utbildningar som läkare, sjuksköterskor, ingenjörer med flera. Förra månaden var 70 273 nyanlända inskrivna på Arbetsförmedlingen, av dessa var endast en procent högutbildade!

Uttrycket "några med väldigt låg utbildning" förekommer också i politiska sammanhang, och hur förhåller det sig med saken? 31 procent hade inte ens gått ur grundskolan, 17 procent hade utbildning motsvarande svensk grundskola (Anna Dahlberg, Expressen 2017-01-28). Jag tror att debatten skulle må bra av att berörda aktörer talar klarspråk om invandrings- och flyktingproblematiken och inte låter sig lockas av falska utsagor från självutnämnda godhetsapostlar, som i sin tur aldrig skulle välja att bosätta sig i problemområden av något slag.

Birger Johansson

 
 

Insändare