Ledare Finansminister Magdalena Andersson (S) tycker att det går bra för Sverige. Genom hela mandatperioden har hennes mantra varit att svensk ekonomi går som tåget och att vi har råd att investera. Sett till BNP-tillväxten och sysselsättningen har hon rätt. Det beror dock inte främst på regeringens politik, utan på att vi befinner oss på toppen av en högkonjunktur.

För att säkra välståndet även i framtiden behövs en god tillväxtpolitik. Och för att en sådan ska vara möjlig måste Sverige ha goda konkurrensfördelar jämfört med andra länder. Tyvärr pekar mycket på att Sverige inte står sig så bra som regeringen ofta ger sken av, menar en ny rapport från forskningsstiftelsen Entreprenörskapsforum.

I Sverige har vi länge varit stolta över svenska flaggskepp som Ericsson, Volvo och Electrolux. Men globaliseringen gör att svensk tillväxt inte kan förlita sig på de gamla, stora företagen. Framtidens ekonomiska utveckling är beroende av att små företag har möjlighet att växa i Sverige. Och på den fronten ser det dystert ut.

Entreprenörskapsforums rapport visar att andelen svenska entreprenörer som tror sig kunna anställa 20 personer eller fler inom fem år inte ens ligger på tio procent, vilket är lågt i en internationell jämförelse. Andelen snabbväxande företag är också låg sett till befolkningsstorleken.

Att Sverige skulle vara ett paradis för start-ups är alltså en myt. Detta har flera förklaringar. En är byråkratin som svenska företag tampas med. Men den enskilt största orsaken till att små och mellanstora svenska företag inte kan växa i önskad takt är att det inte finns någon att anställa. Mer än vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas.

Politiker talar ofta om att Sverige är och ska vara en kunskapsdriven ekonomi. De gör dock inte mycket för att säkra att det ska förbli så även i framtiden. Den nuvarande socialdemokratiska regeringen verkar faktiskt anstränga sig för att göra läget ännu värre genom att mer eller mindre tvinga alla högskolor att ge studenterna godkänt och därmed sänka nivån ytterligare.

Svenska studenters kunskaper sjunker i stadig takt. I dag måste högskolorna i många fall lägga undervisningen på gymnasienivå. Nyligen skrev forskaren James Flynn att IQ-nivåerna sjunker i Skandinavien, som ett resultat av att utbildningen blivit sämre med mindre fokus på matematik och logik. Detta drabbar givetvis svenska företag, som inte hittar arbetskraft med rätt kompetens.

Man kan invända att vi ju kan locka internationell arbetskraft. Men de rekordhöga marginalskatterna och till den katastrofala bostadsmarknaden gör att högutbildade har goda anledningar att välja bort Sverige. Bristen på bostäder gör att Sverige förlorar 21 miljarder kronor om året i utebliven tillväxt, enligt rapportförfattarna. Detta borde engagera politikerna mer än höjt barnbidrag och vinststopp för friskolor. (Liberala nyhetsbyrån)