Han har, på eget förlag, gett ut boken "Norrköpings gatunamn" – och den 30 november släpper han ännu en titel: "Norrköpings kvartersnamn".

Peter Kristensson, med rötter i Jönköping, kom till Norrköping 1990 för att jobba på Radio Östergötland. Han har bland annat varit allmänreporter, nyhetspresentatör och ställföreträdande kanalchef. Tjusningen med radio förklaras så här:

– Radions snabbhet och direkthet, att kunna vara på plats när det händer.

Artikelbild

| Peter Kristensson vid ett välkbekant gatunamn i Norrköping: Västgötegatan.

Vid sidan av arbetet på radion har han intresserat sig för lokalhistoria. Ja, det ska till en smålänning för att dokumentera gatu- och kvartersnamnen i Norrköping – och med stort engagemang har Peter Kristensson åtagit sig den uppgiften, som han är skolad för:

– Jag har läst historia på Linköpings universitet. Jag gick bland annat en kurs som var inriktad på lokal historia, och i samband med det skrev jag en mindre uppsats om stadsdelen Klingsberg, där jag bor, berättar han.

– Jag upptäckte att gamla gårdar, torp och trädgårdsmästerier fanns bevarade i namnen på gatuskyltarna, säger han och tillägger:

– Gatunamn kan vara en nyckel till en stads historia.

Artikelbild

| Peter Kristensson på Kungsgatan som förr var uppdelad i Västra och Norra Kungsgatan.

Han tycker det är intressant att ta reda på bakgrunden till namnen som förekommer på gatuskyltarna.

– Första personnamnen på gatuskyltar kom i Söderstaden. Det var namn på borgmästare, disponenter och personer som gjort donationer, berättar han och räknar upp namn som Trozelli, Nelin och Swartz.

– De flesta gatunamn i centrala Norrköping är från 1769. Det skulle hållas riksdag i Norrköping på våren 1769 och en fabrikör Körner skrev ett förslag till magistraten om att stan skulle få gatunamn och skyltar, berättar han.

Till riksdagen kom många personer från andra orter för att under en längre tid verka i staden, och då ansågs det praktiskt att ha gatunman, så att dessa personer skulle hitta rätt.

– Men äldsta gatan i Norrköping är Drottninggatan som fick sitt namn redan på Drottning Kristinas tid (hon regerade 1644–1654). Det finns ett dokument från 1660 där namnet nämns första gången, säger Peter som ägnat mycket tid åt att studera stadsarkivets handlingar.

Norrköpings kommun har runt 1 500 gatunamn, varav ungefär hälften i centralorten. Genom nybyggnation har många nya gatu- och kvartersnamn tillkommit. Men en del gatunamn har också försvunnit:

– 1958 gjordes en namnöversyn. Då fanns Norra och Västra Kungsgatan, säger han som exempel. Det blev kort och gott Kungsgatan av de båda gatorna. Även inför kommunsammanslagningen 1971, när Kvillinge, Kolmården och Skärblacka kommuner införlivades i Norrköpings kommun, skedde en genomgång av gatunamnen. Då fick 89 gator nya namn – och många dubletter, typ Björkvägen, försvann.

Peter Kristensson har följt upp boken om gatunamn (som getts ut i en andra upplaga) med en bok om kvartersnamn, som släpps den 30 november.

– Kvartersnamnen är äldre än gatunamnen, säger han och nämner att det finns 1 400 kvartersnamn i tätorten Norrköping.

– Det finns ju ofta flera kvarter på samma gata.

Peter Kristensson har nu tagit steget att säga upp sig från radion. Nu ska han arbeta vidare med sin sajt med historiskt tema, hålla föredrag och skriva böcker om Norrköpings historia.

– Jag ska också testa att gör en pod med samma innehåll som nättidningen, alltså nyheter om svensk historia, säger Peter Kristensson, som på så vis fortsätter göra avtryck i etern.