På dagordningen fanns en lång lista med motioner och interpellationer. Flera av dem handlade om det allvarliga ekonomiska läget i hälso- och sjukvården och den politiska majoritetens tidigare beslut om att spara 400 miljoner kronor. Kritiken om underskotten kom både från regionens egna revisorer och från partierna utanför den styrande koalitionen (Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna). Enligt finansplanen skulle underskottet vara 88 miljoner kronor. Men i realiteten visade budgeten för 2017 ett minus på 372 miljoner. Mats Johansson (S), regionstyrelsens ordförande, har tidigare i media sagt att östgötarna inte kommer att märka av besparingarna. Detta ifrågasattes av Fredrik Sjöstrand (M) som ställt en interpellation till hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Kaisa Karro (S) hur detta var möjligt. – Det är lite fascinerande att östgötarna inte kommer att märka något med tanke på den rad av åtgärder som presenterats i regionstyrelsen. Och konsekvensanalyserna nämns bara i någon mening i bästa fall, ibland inte alls, sade Fredrik Sjöstrand.

Kaisa Karro har i ett formellt svar meddelat att besparingsåtgärderna kan omprövas om det får oönskade konsekvenser som exempelvis längre vårdköer och lägre vårdkvalitet. – För att vi ska kunna erbjuda en god vård så innebär det att vi behöver en kontroll över vår ekonomi. Det är också viktigt att påpeka att regionen i grunden har en bra ekonomi även om vi ser att våra sjukvårdande verksamheter får kämpa. Hon poängterade att regionen även tillfört 500 miljoner kronor till hälso- och sjukvården, som inte var statsbidrag.

Fredrik Sjöstrand fick också svara på sin egen fråga eftersom M trots sin kritiska hållning ställde sig bakom koalitionens besparingspaket. – Hur tänker du att östgötarna kommer märka besparingarna? frågade gruppledaren Emil Broberg (V). – Vår inställning har varit att lyfta upp vilka konsekvenser det blir. Det kan ju vara så att de har rätt, men det vet vi ju inte. Hälso- och sjukvårdsnämnden behöver också kliva fram som beställare och som medborgarföreträdare och se vad som behöver prioriteras ur ett patientperspektiv, svarade Fredrik Sjöstrand.

Artikelbild

| Det finns inga enkla förklaringar till underskottet, menar Mats Johansson (S).

Underskotten i vården har blivit en dyster följetång. Flera politiker bidrog till att göra en ekonomisk tillbakablick. Vänsterpartiets gruppledare Emil Broberg passade på att göra en tillbakablick hur minuskontot sett ut under de fyra år som gått sedan förra valet. 2014 var underskottet 253 miljoner kronor, 2015 var det 277 miljoner och 2016 var det ett minus på 208 miljoner. Han citerade vad Mats Johansson sagt nästan på dagen för fyra år sedan där han kritiserat den styrande alliansen (M, KD, C och L) då underskottet i hälso- och sjukvården var 71 miljoner kronor. – Då sade du att det var anmärkningsvärt och ett tecken på för svag politisk styrning och ledning. Med facit i hand, hur mycket tecken på politisk svaghet har vi i dag?

Mats Johansson kontrade med att påpeka att V bara presenterar lösningar som ska ske på intäktssidan medan koalitionen tar ansvar för helheten. – Man behöver göra aktiviteter på båda sidorna. I årsredovisningen finns en sammanställning där våra resultatenheter visar varför man har bedrivit verksamheter med de kraftiga underskotten. Förklaringarna är olika mellan de sjukvårdande enheterna och därför finns inga enkla svar på varför olika enheter går med så kraftiga underskott, enligt Mats Johansson.  I mars 2018 var underskottet redan 150 miljoner kronor, påpekade Marie Morell (M). Hennes forna allianskollega Per Larsson (KD) stämde in i den ekonomiska historiken med att säga att underskottet på 71 miljoner kronor (som koalitionen sedan ärvde) hade sjunkit under alliansens regeringsperiod från 328 miljoner kronor. – Då fick regionstyrelsens ordförande Marie Morell tala i riksmedia för att vi hade lyckats vända det, sade Per Larsson.