På Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA arbetar man nu för högtryck för att analysera det material man fått in via Länsstyrelsen och Jordbruksverket. Även privatpersoner i trakterna kring Omberg har lämna in värdefull information till SVA.

– Det är historiken som gör det möjligt för oss att idag försöka förstå mjältbrandens spridning, säger Ann Lindberg.

Vilka teorier arbetar ni efter?

Artikelbild

| Avspärrat. Det är sammanlagt sex besättningar som drabbats av mjältbrand. Gårdarna ligger spridda över ett stort område mellan Vätter och Tåkern.

– Jag tror att det handlar om flera faktorer som har samverkat, säger hon.

Första utbrottet var i hagen vid Storpissan där man 2013 gjorde grävarbeten. Kommer smittan därifrån?

– Vi kan inte säga exakt var smittspridningen startat. Men vi känner till att det varit flera mjältbrandsutbrott i trakten av Omberg under 1900-talet, fast inte exakt var mjältbrandgravarna finns. Vi har förstått att det förekommit arbete med att återställa tidigare betesmarker under senare år, bland annat vid Storpissan. Det finns också andra platser där grävningar gjorts, som vid Ombergsliden. Så det finns en möjlighet att gammal smitta kommit i dagen på någon av dessa platser.

Men att försöka provta miljön för att hitta sporer, är som att leta efter nål i en höstack.

Artikelbild

Flera besättningar. Karta över de gårdar som drabbats av mjältbrand.

Vi hade under flera decennier inga utbrott alls i Sverige. Sedan helt plötsligt har vi haft flera utbrott under 2000-talet. Varför?

– De utbrott som var i Halland 2008 och Örebro-trakten, 2011 var begränsade. Där kunde vi tydligt se smittkällans ursprung.

Artikelbild

| Mjältbrand. På Statens veterinärmedicinska antalt i Uppsala analyserar man den prover som Jordbruksverket skickat in från området som drabbats av mjältbrand kring Omberg.

Där var en drivkraft till mjältbrandsutbrottet att man jobbat för att återställa gamla våtmarker. Vid återställningen gjordes grävarbeten, där det då troligen fanns mjältbrandsgravar. Sedan har nötkreatur betat på samma område, och smittats av mjältbrand.

Spridning genom vattendrag, är det en möjlig smittspridningsväg här på Omberg?

Artikelbild

| Expert. Ann Lindberg, Statsepizootolog, SVA.

– Vi har tittat på avrinningsområden i relation till betesmarkerna som djur dött på, men vi har inte sett något tydligt samband där.

Kan översvämningarna kring Disevidån, och de arbeten man gjort där påverkat spridningen av mjältbrand kring Omberg?

Artikelbild

| Grävarbete. I Disividån röjde man nu bort isen för att få vattnet att rinna fram den 23 oktober 2010.

– Via våtmarker och vattendrag kan mjältbrand bara spridas inom ett mindre område. Sedan blir vattnet så utspätt. Men, det kan vara en lokal förklaring inom ett mindre spridningsområde, förklarar Ann Lindberg.

Kan smittan spridits mellan gårdarna genom människorna?

Artikelbild

| Eklandskapet. Första utbrottet var i Eklandskapet i närheten av Storpissan på Omberg där man den 28 januari 2013 röjde för småkrypen och ekarnas skull.

– Det är det första vi tittar på i samband med ett utbrott.

I det här fallet har besättningarna haft förvånansvärt lite djur- och människokontakter sinsemellan. Jag lutar mer åt att mjältbranden inte spridits av människor, och djur mellan gårdarna.

Artikelbild

| Korp. Ett teoretiskt scenario är att en korp ätit av mjältbranddrabbat djur.

Vad är enligt dig den troligaste smittvägen av mjältbranden på Omberg?

– Mer troligt är att mjältbranden spridits genom en kombination av andra mekanismer som vilda djur, insekter och eventuellt via vattendrag, säger Ann Lindberg, Statsepizootolog, SVA.

Artikelbild

Broms. I andra länder ser man brom som en tänkbar smittspridare.

Hur då från vilda djur?

– Rent teoretisk kan en korp ätit på den älg som hittades död vid Väversunda. Om korpen äter sporer och sedan flyger vidare till nästa hage, och lämnar sin avföring där djuren betar. Det är ett scenario som åtminstone är teoretiskt möjligt.

Det har också pratats om att insekter kan sprida mjältbrand, hur då?

– Insektsteorin är ganska vanlig i internationell litteratur. En broms kan flyga flera kilometer. Men bromsar är inte intresserade av att äta från döda djur, vilket gör dem till sprittspridare under en väldigt kort intervall.

Är mjältbrandsutbrottet kring Omberg unikt?

–Ja, i ett svenskt perspektiv och i modern tid, i så mått mätt att det fått en större spridning och fler djurslag som drabbats. Men i jämförelse med vad som rapporteras från andra länder är det ett ganska typiskt scenario.

Kan man mer om mjältbrand i andra länder?

– Varje ekosystem har sin unika grund för hur mjältbrand sprids. Därför har vi nu på SVA sökt statliga medel för att kunna fördjupa våra studier och öka förståelsen. Ett sätt är att titta på förekomsten av djur med antikroppar i området, som alltså har träffat på smittan men inte blivit så sjuka. Det kan vara en ledtråd till var djur har utsatts för smitta under den här säsongen. Jordbruksverket hjälper redan nu till med att ta blodprover på tamdjur i vaccinationsområdet, bland annat. Vi har också gått ut till jägare för att få hjälp med prover från vilda djur, som rådjur och vildsvin.

Har vi för lite kunskap om hur mjältbrand sprids?

– Min erfarenhet är att man börjar få en större medvetenhet. Det är viktigt att man fortsätter att hålla medvetenheten vid liv, och göra en riskbedömning till exempel när det ska göras större grävarbeten. Framförallt där nötkreatur ska beta, säger Ann Lindberg, Statsepizootolog, SVA.