Ny analys: Detta bör bevaras i sjukhusområdet

En fördjupad översiktsplan ska tas fram över Birgittaområdet och i samband med det har Östergötlands museum genomfört en kulturmiljöanalys.

– Vi har tagit fram den här analysen som ett första steg, säger plan- och bygglovschef Anna Säfström och fortsätter:

– Det är för att klara ut vilka värden som finns inom området.

Museets antikvarier har tittat på områdets historia och bedömt samtliga fastigheter samt listat vad som är viktigt att kunna bevara för områdets karaktär. I analysen har Birgittaområdets kulturhistoriska värden lyfts fram. Kontinuitet är också en faktor som tas upp med tanke på att Vadstena varit centrum för mentalsjukvård under flera hundra år och Birgittas sjukhus är en länk i den kedjan.

Inför att området ska detaljplaneras behöver förutsättningarna klargöras.

–  Det handlar om att säkerställa att vi förvaltar det kulturarv vi har, säger stadsarkitekt Mathias Hult.

Bland Vadstenaborna finns olika åsikter om sjukhusområdets betydelse för Vadstena. Allt från åsikten att allt ska bevaras till att det bästa vore att riva allt och bygga nytt.

Även om man inom Vadstena kommun genomfört en analys av området anser Mathias Hult och Anna Säfström att det är viktigt att ta in en extern aktör för kulturmiljöanalysen.

– De tittar på det med sakkunniga ögon, säger han.

Fastigheterna inom Birgittassjukhusområde byggdes under 1950- och 60-talet. Ett sjukhuskomplex bestående av 22 byggnader, varav tolv vårdpaviljonger, som kunde bereda vård åt över 1100 patienter.

– Det här är en jättetydlig årsring, ett tidsavtryck, säger Mathias Hult.

Byggnaderna är inte gamla i jämförelse med många andra bevarade fastigheter i Vadstena.

– Men ett byggnadshistoriskt värde är ju inte bara beroende av ålder, säger han.

År 1967 tog landstingen över mentalsjukvården från staten och Birgittas sjukhus blev ett mentalsjukhus för hela länet med 1200 vårdplatser. När Psykiatrireformen trädde i kraft 1995 började patienterna flyttas till sina hemkommuner och byggnaderna på Birgittas sjukhus användes till annan verksamhet. Kommunförvaltningen flyttade in i vårdpaviljong M1 och byggnaden blev kommunhus.

Att bevara områdets karaktär lyfts fram som rekommendationer i länsmuseets rapport. Sådant är bland annat den ursprungliga gråbeige färg som flera av husen har. Enkupigt rött taktegel är ett annat karaktärsdrag hos byggnaderna. Ytterligare karaktärsskapande detaljer är järnsmide som bland annat finns i form av smäckra räcken och snörasskydd.

Hänsyn bör tas så att eventuell nybyggnation smälter in när det gäller utseende, materialval och färgsättning. 

Parkkaraktären i området bör också bevaras. Området är inte byggt som kvarter utan efter principen hus i park med gröna ytor mellan husen. I rapporten går att läsa att nyare bebyggelse tillkommit i områdets ytterkanter och att detta påverkat den ursprungliga öppna känslan. Den öppna rumsligheten bör inte minska ytterligare.

– Området har stor potential, säger Anna Säfström.

Men samtidigt står man inför utmaningar att framöver locka externa aktörer till omvandlingen av detta område.

– Än har vi bara påbörjat det här, säger Mathias Hult.

Det som kommit längre är planerna på ny vårdcentral som ska ligga i området.

– Diskussion pågår nu om hur vi får till en byggnad som fungerar bra på plats och tillför positiva värden till miljön, säger Anna Säfström.