Sången har alltid varit Andreas Hedenskogs instrument. Visst kan han kompa en del på gitarr, men det är att sjunga som har varit hans ständiga drivkraft till musiken.

1989 startade han och kompisarna Pontus Björsner, Daniel Larsson, Jimmy Carlsson och Henrik Howbrandt bandet Thunderbirds. Bandet lirade till en början mestadels 60-talsrock, men övergick snart till dansbandsmusik.

– Som dansband var det lättare att överlag få spelningar i parker och på olika ställen. Samtidigt fanns det inte många unga dansband i Sverige vid den här tiden, så här såg vi en chans att kunna slå oss fram, berättar Andreas Hedenskog när vi träffas i bostaden hemma i Vadstena.

Artikelbild

| Livet som dansbandssångare blev för tufft för Andreas Hedenskog.

Thunderbirds kom i kontakt med ett bokningsbolag inom dansbandsgenren som lovade att hjälpa till, men på ett villkor – att de bytte bandnamn.

– Vår nye bokare tyckte att "Thumberbirds" var alldeles för hårt. Det var för rockigt, så vi bytte till Casanovas.

Nu väntade hårt arbete och till en början fick Casanovas endast nöja sig med gratisspelningar.

– Vi repade jättemycket. För det mesta var vi här i källaren. Huset ägdes då av mormor och morfar. När vi drog igång dundrade det i hela huset, men mormor och morfar hade inget emot det. De ställde alltid upp, berättar Andreas.

Artikelbild

| Idag jobbar han med musik vid sidan av sitt ordinarie arbete som busschaufför.

Men som man brukar säga; hårt arbete ger resultat. Gratiskonserterna blev snart till lönsamma spelningar och dansbandspubliken hade nu fått upp ögonen för det unga bandet.

Totalt hade Casanovas sju hits på Svensktoppen, och 1998 vann de dansbands-SM – det finaste pris ett dansband kan få.

Artikelbild

| Andreas har sparat flera gamla urklipp från tiden i Casanovas.

– Det var då karriären satte fart. Vi fick massvis med spelningar och var med i 30-40 tv-program, däribland "Bingolotto". Svenska Dagbladet gjorde en artikelserie om Casanovas efter att ha följt oss under en period. Vi fick verkligen stor uppmärksamhet, säger Andreas Hedenskog.

Bokningarna rullade på och sex dagar i veckan färdades Casanovas på landets vägar för att ta sig till nästa spelning. Andreas älskade att stå i rampljuset och att möta fansen. Stämningen var på topp; det var fester varje dag och tjejerna trånade efter både sångaren och hans bandmedlemmar. Drömmen var nådd.

Artikelbild

| "Det fanns inte så många unga dansband i Sverige vid den här tiden, så vi såg vår chans att slå oss fram", säger Andreas Hedenskog.

Men framgången och kändisskapet hade också sin baksida. Som sångare och frontfigur i bandet fick Andreas många obehagliga telefonsamtal och hotfulla brev från fans. I kombination med det och frestelsen för kvinnor, alkohol och rampljus nådde Andreas slutligen en gräns.

– Jag var en kvinnoman, jag älskade kvinnor, vin och sång. Men till slut sa det bara stopp.

Artikelbild

| "Jag var en kvinnoman, jag älskade kvinnor, vin och sång", säger Andreas hedenskog.

2003 lämnade Andreas Casanovas. Kroppen orkade inte med det påfrestande dansbandslivet längre.

– Jag hade nog inte levt idag om jag inte valt att hoppa av.

Andreas tog ledigt ett halvår och med stöttning från familjen började han successivt att hitta tillbaka till sig själv. Han fick jobb som busschaufför på Blåklints buss i Mjölby, ett arbete som han har kvar än idag. Bara tanken på musik och att sjunga fick honom att må dåligt.

– Jag hade ingen lust. Det gick bara inte att sjunga, det var inte roligt längre, säger Andreas.

Istället fann han glädjen i det nya jobbet.

– Jag älskar att köra buss, ta hand om folk och att vara social. Det vill jag aldrig sluta med.

Det skulle dröja hela sex år tills hans nästa framträdande. Andreas fick frågan om han kunde sjunga på ett bröllop i Karlskrona. Paret som skulle gifta sig hade träffats under en av Casanovas spelningar och ville gärna att Andreas skulle sjunga för dem i kyrkan.

– Jag bestämde mig till slut för att göra det, och det var då spärren släppte och jag ville sjunga igen.

Fullt medveten om att inte ta musiken på alltför stort allvar igen, började Andreas att bygga upp en egen karriär.

– Numera ser jag musiken mer som en hobby än nåt som jag ska livnära mig på.

Idag kallar han sig för trubadur och underhållare inom allt från dansbandsmusik till rock och nostalgi. Han håller även i musikquizkvällar och musiklekar för barn. I dagar släpper han sin tredje singel – en ny tolkning av låten "Minns du mig än", som var en av Casanovas största hits under Andreas tid i bandet.

– Jag hoppas även släppa en EP under året med både nyskrivna låtar och covers. Jag plockar upp de gamla Casanovas-låtarna och gör om dem i ny tappning, säger Andreas.

Sedan 2013 ingår han även i dansbandsduon Rivalerna tillsammans med den tidigare Casanovas-medlemmen Pontus Björsner.

Trots det hårda livet under Casanovas-tiden ångrar inte Andreas Hedenskog något.

– Verkligen inte. Samtidigt som det på ett sätt var en ledsam tid så hade jag väldigt roligt. Och jag har lärt mig så mycket från den resan. Idag lyssnar jag mer på mig själv och faller inte för grupptryck på samma sätt. Jag vet också att det inte går att bedöva sin ångest med sprit.