EU antog i månadsskiftet en ny förordning kring veterinärmedicinska läkemedel, som bland annat innebär en mer ansvarsfull användning av antibiotika. Det är ett stort steg för mänskligheten, då det bland annat sätter fokus på det faktum att överdriven antibiotikaanvändning driver resistens, som enligt WHO är ett av vår tids största hot mot mänskligheten.

Svenska lantbrukare började redan 1986 jobba för minimal användning av antibiotika till djuren. I dag är Sverige det land inom EU som använder allra minst antibiotika inom animalieproduktionen, tack vare förebyggande djurhälsovård, bra miljö för djuren och fingertoppskänsla hos djurskötarna.

Värre är det på andra håll i Europa. Tyskland och Polen, som en stor del av grisköttet som importeras till Sverige kommer från, använder sju respektive elva gånger så mycket antibiotika inom animalieproduktionen som vi gör i Sverige.

Parmaskinkans hemland Italien använder 24 gånger så mycket och värstingen Cypern hela 37 gånger så mycket, allt enligt Europeiska Läkemedelsmyndighetens senaste statistik.

1994 blev det förbjudet att rutinmässigt kupera grisarnas svansar. Att kupera svansen på grisen gör att man kan hålla den i en miljö där den inte får utlopp för sina naturliga beteenden i tillräcklig utsträckning, utan att den i ren frustration biter på boxkamraternas svansar. I Sverige har det aldrig varit aktuellt med svanskupering, här har grisarna knorrarna kvar. Därför innebar inte regelns införande någon förändring för svenska grisar eller grisföretagare.

Tyvärr innebar regeln inte heller någon större skillnad för våra kollegor i EU, då de flesta helt sonika struntar i att följa den, i alla länder utom Finland och Litauen. Som exempel kan nämnas att 98,5 procent av de danska grisarna kuperas, och då ska vi komma ihåg att danskarna trots allt ligger långt före de flesta andra länder när det gäller implementering av lagen.

En uppdaterad förordning för veterinärmedicinska läkemedel är bra. Men vis av tidigare erfarenheter ställer vi oss frågan: Kommer reglerna att följas av de stora grisländerna i EU? Och om de har ambitionen att följa förordningen, så lär det inte låta sig göras i en handvändning. Det kommer att kräva stora förändringar, både när det gäller stallmiljö och inställning hos lantbrukarna.

Dessutom är det så att veterinärernas inkomst i många andra länder till stor del utgörs av försäljning av preparat. Det kommer fortfarande vara möjligt för dem att göra det, även efter 2021, då förordningen träder i kraft.

Så när du väljer din köttbit i affären, på restaurangen eller julbordet – gör då både djuren och mänskligheten en tjänst och välj den svenska!

Styrelsen i Östergötlands Grisföretagare

Jeanette Blackert

Peter Emilsson

Karin Olsson

Lars-Erik Nilsson

Birger Olai

Martin Westesson