Insändare Debatten om slöjan på barn har aktualiserats igen. Och det är bra. Men vi får heller inte glömma hur barn tvingas fasta under ramadan, eller hur barn tvingas till omskärelse av religiösa skäl. Vi har långt kvar innan vi kan säga att vi kommit till rätta med att värna såväl barns hälsa, som deras rätt till religions- och övertygelsefrihet. Det är stora utmaningar samhället står inför, och som borde engagera oss alla i en större utsträckning än vi gör idag. Hur vi än vrider och vänder på problemet så är islam här för att stanna.

Religioner har alltid ställt till problem i samhället oavsett religion. Vi behöver bara gå till vår egen protestantiska kyrka, som vi efter mycket umbäranden fått ner på jorden. Det gäller således att vi gör allt för att stävja de värsta avarterna i de religiösas framfart. Det går inte att säga att lagen säger så och så, och att vi därför inget kan göra. Då gäller det istället att mobilisera och ändra lagen. Och det kan vi bara göra genom att enträget jobba för en förändring i lagstiftningen. Framförallt måste vi stärka barns rättigheter och diskutera religionsfrihetens gränser. De människor som påstår att slöjan inte har med religion och förtryck att göra är antingen själva troende i någon församling, eller också är de stora hycklare.

Vi får inte glömma att det finns många böcker som gör anspråk på en gudomlig författare. Alla med oförenliga påståenden om hur vi bör leva. Ensidiga och konkurrerande läror, som splittrar världen i olika moraliska gemenskaper. En ständig källa till konflikter.

Troende människor kommer alltid finnas, även om vi ateister tycker att verklighetens magi är så mycket större och vackrare än en tro på en gammal doktrin.

Yngve Gürer