Insändare Kommunstyrelsens beslut att bilda ett aktiebolag för att hantera försäljningen till Lalandia väcker många frågor. Den förklaring som ges i lokalpressen är inte helt trovärdig. De skäl som anges går lika bra att genomföra via beslut i kommunfullmäktige, alla utom ett, nämligen det att begränsa överklagandetiden. Det mest trovärdiga är att det inte är tidsaspekten för överklaganden som politikerna vill begränsa utan de vill totalt förhindra möjligheten till laglighetsprövning hos domstol, alltså ingen ska kunna överklaga politikernas beslut då beslut som fattas i ett kommunalt aktiebolag ej går att överklaga!

Var kommer beslutet om köpeavtalet fattas, i kommunfullmäktige eller i aktiebolaget? I markanvisningsavtalet anges att köpeavtalet ska upprättas och godkännas av kommunfullmäktige. Kommer politikerna att försöka kringgå detta nu?

Kommunstyrelsen vill få kommunfullmäktiges välsignelse att få köpa ett aktiebolag för att i detta stoppa in ett enda projekt, Lalandiaprojektet. Märkligt! Därefter är det endast styrelsen i bolaget som fattar alla beslut. En mycket liten grupp människor, kanske 5–10 personer, ska fortsättningsvis ta alla beslut rörande en av Motala kommuns största affärer (eventuell affär) genom tiderna. Är detta förenligt med ett öppet samhälle i en demokrati? Svaret är nej! Det här luktar maktfullkomlighet och uppvisar ett diktatoriskt förhållningssätt. En kommun är inget aktiebolag och ska inte heller drivas som ett sådant!

Försäljningsformen påstås vara etablerad på marknaden, även av kommuner. Ge exempel på kommuner som hanterat enstaka fastighetsförsäljningar på dylikt vis.

Försäljningsformen, att paketera fastigheter i bolag inför försäljning, är vanligt förekommande i affärsvärlden av skattemässiga skäl. Genom att paketera fastigheter i bolag och sälja aktierna i det fastighetsägda bolaget kan reavinstskatt undvikas. Det innebär även att köparen ej behöver erlägga någon stämpelskatt i samband med överlåtelsen då fastigheten inte byter lagfaren ägare. I det här fallet, med en köpeskilling om 61 miljoner, undgår Lalandia att betala en stämpelskatt om 2 592 500 kronor till svenska staten.

Är skatteplanering ytterligare ett skäl till bolagsbildningen? Ska en svensk kommun ikläda sig rollen som skatteplanerare åt ett utländskt bolag? Och hur rätt är det egentligen att överföra kommuninvånarnas gemensamt ägda mark till ett aktiebolag där insynen är begränsad och möjligheten till att påverka obefintlig? Hur går det till rent bokföringsmässigt när fastighetsbeståndet överförs till aktiebolaget?

Kommunfullmäktiges ledamöter bör betänka att de som röstar ja till förslaget röstar i samma stund nej till demokrati, nej till öppenhet och nej till kommuninvånarnas möjlighet att laglighetspröva kommunpolitikernas beslut i domstol. De som röstar ja till förslaget uppvisar rädsla och feghet för svaren som den demokratiska processens utfall kan bli. De som röstar ja röstar även ja till skatteplanering och minskade skatteintäkter för svenska staten.

Bekymrad

Svar:

Förslaget om att Motala kommun säljer marken till Lalandia i form av ett bolag, innebär inte att insynen i projektet eller den politiska beslutsgången påverkas. Ingen verksamhet ska bedrivas i markbolaget och inga beslut ska fattas där. Kommunen kommer att äga marken ända fram till försäljningen. Först då förs den över till bolaget som säljs i samma stund. Lalandiaprojektet kommer även fortsättningsvis att drivas av kommunen och beslut om exempelvis köpeavtal kommer att fattas av kommunfullmäktige. Därför påverkas inte insynen i Lalandia-ärendet eller möjligheten att överklaga beslut i frågan. Inte heller överklagandetiden påverkas på något sätt.

I frågan som gäller skattemässiga skäl, är anledningen till upplägget att det ger bättre möjligheter för kommunen att ställa krav i samband med försäljningen. Kommunen vill vara säker på att det blir en etablering innan vi säljer marken. Därför har vi ställt olika krav för att köpeavtalet ska bli giltigt. I ett vanligt köpeavtal för fastigheter får den typen av krav inte gälla i mer än två år. Här kan genomförandet ta längre tid, bland annat beroende på eventuella överklaganden. Genom att sälja marken i ett bolag, får vi större möjligheter att ställa sådana krav.

Från Motala kommun har vi genom hela processen med Lalandia värnat om öppenhet, dialog och transparens. Det kommer vi att fortsätta göra.

Peter Ingesson

kommundirektör, Motala kommun