Ledare Försvaret behöver 88 miljarder mer till 2025 – 24 miljarder mer än de själva begärt. Det visar en ny rapport från Ekonomistyrningsverket (SR 6/11), som menar att Försvarsmakten inte budgeterar enligt regelverket, och att kostnaderna för materielinvesteringar därför behöver skrivas upp.

Att försvaret inte följer budgetreglerna förtjänar kritik. 24 miljarder är inte precis felräkningspengar, utan en ansenlig summa även utspridd över flera år.

Med det sagt har ingenting i grunden förändrats: även bortsett från felräkningarna kommer försvaret att behöva betydligt mer pengar de närmaste åren. Materielutredningen som lämnades över till regeringen i februari visade på stora behov av att modernisera allt från luftvärn till ledningssystem och stridsvagnar.

Det kostar även att återställa den försvarsförmåga som förlorades under “svältåren”, då försvarsbudgeten försvagades av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar.

Dessutom finns en “osynlig beslutsfattare” som skär i anslagen, i form av ett index som inte tar hänsyn till hur priserna förändras. Under 2018 ledde det exempelvis till att budgeten på 20,3 miljarder för ny utrustning i praktiken bara blev 17,8 miljarder. I SvD (3/11) menar Peter Nordlund, expert på försvarsekonomi vid Totalförsvarets forskningsinstitut FOI, att indexet blivit ett demokratiskt problem.

Att hantera allt detta politiskt brådskar, inte minst eftersom 2019 riskerar att bli ett förlorat år. Trots att det finns bred enighet om höjda anslag kommer regeringen inte att föreslå mer pengar till försvaret, eftersom den bara lägger en övergångsbudget.

Det är ett gott argument för att riksdagens partier bör lägga fram egna budgetförslag. Även om en budgetmotion inte är ett särskilt detaljerat underlag för Finansdepartementet, och därmed kommer att ställa till en del problem i implementeringen, är det att föredra att viktiga budgetposter kan prioriteras. Dit hör försvarsanslagen.

På längre sikt är det tuffa prioriteringar som kommer att behöva göras. Att det finns utrymme att ge försvaret 88 miljarder mer till 2025, eller 168 miljarder mer till 2030, som Materielutredningen skissade på, är osannolikt – särskilt om Sverige är på väg in i en lågkonjunktur. Det råder dock ingen tvekan om att anslagen måste upp om Sveriges försvarsförmåga ska höjas. (Liberala nyhetsbyrån)