Vad är kulturutövande värt och vad ska det kosta att ägna sig åt kultur i kommunens regi? Det är två frågor som just nu är högaktuella i Motala, där ett ärende om höjda avgifter för kultur är på tapeten.
Varje år ska de kommunala taxorna och avgifterna för kultur gås igenom och uppdateras. Dessa rör i huvudsak avgifter för besök på kommunens muséer och avgifter för elever på kulturskolan. Arbetet rör det kommunala målet om att erbjuda ”ett brett utbud av kultur och fritidsaktiviteter”. På vägen har förslaget från bildningsförvaltningen vållat stor diskussion och voteringar i två olika steg, först i bildningsnämnden och därefter i kommunstyrelsen.
Motalas skolor kommer även i fortsättningen att ha kostnadsfri tillgång till muséerna, likaså grupper från kommunens LSS-boenden och äldreomsorg. Däremot kommer kommunala personalgrupper framöver att få betala för sina besök, precis som skolor från andra kommuner. Denna rimliga förändring passerade de ansvariga politikerna med enighet, då ändringen inte berör de prioriterade grupperna.
Desto större debatt blev det förståeligt nog i både bildningsnämnden och kommunstyrelsen när det gäller frågan om höjda avgifter på kulturskolan. En omvärldsspaning från förvaltningen visar på en minst sagt spretig situation i landets kommuner, där allt från avgiftsfrihet till i sammanhanget mycket höga avgifter förekommer. Till stor del är avgifterna en ideologisk fråga.
Utifrån bildningsnämndens ansträngda ekonomi behöver många olika områden ses över och kulturskolan är inget undantag. Tidigare år har elevavgifterna utifrån politiska prioriteringar sänkts rejält, med positiva effekter på antal utövande och målgrupper som resultat. Avgifterna i sig är en hög tröskel för många familjer som har små ekonomiska marginaler.
Det råder inget tvivel om att de nu föreslagna markant höjda avgifterna på kulturskolan kommer att få betydande negativa konsekvenser för eleverna. Detta sett till det totala antalet utövare, fördelningen mellan instrument och utövandet hos socioekonomiskt svaga grupper.
En annan föreslagen förändring är att instrument inte längre ska lånas ut, utan i stället får hyras för 200 kronor per termin. Det är relativt lågt, men i och med att antalet utlånade instrument under hösten 2019 var cirka 300 skulle det motsvara cirka 120 000 kr räknat på ett helår om alla hyrde i stället. Summan är långt ifrån försumbar.
Det ekonomiska läget är glasklart. Det som däremot saknas är politikernas syn på konsekvenserna av förändringarna och de ideologiska tankarna bakom desamma. Det är nu som vackra ord om kulturens betydelse för människan ställs mot pengar och prioriteringar verkligen ställs på sin spets.
Alliansen Motala som styr det politiska livet i Motala är ansvariga för förändringen. Delar av oppositionen i form av Solidariskt Motala har hittills protesterat ivrigt, utifrån den förväntade effekten att socioekonomiskt svaga gruppers barn kommer att bli förlorare. Vågmästaren Sverigedemokraterna har valt att stödja Alliansens linje om avgiftshöjningar.
Räkna med en fortsatt het diskussion i fullmäktige. Striden om kulturavgifterna kommer inte att gå obemärkt förbi.
Tobias Josefsson