En kostnadseffektiv klimatpolitik förutsätter att alla källor till växthusgasutsläpp beskattas så lika som möjligt. Men den totala skatten på bensin är mer än tio gånger större än motsvarande skatt på nötkött. Nu är tiden mogen att generalisera koldioxidskatten så att den även omfattar kött. Det är vår uppmaning till landets politiker som i veckan samlas i Almedalen.
"Rapport" pressade miljöminister Åsa Romson hårt angående den saknade köttskatten den 25 juni. Tio liter bensin orsakar lika mycket växthusgaser som ett kilo nötkött. Skatten på bensinen inklusive moms är 86 kronor medan skatten på nötköttet är 8 kronor. Professor Ing-Marie Green på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, sågade regeringens klimatpolitik med anledning av detta.
Enligt ekonomisk teori löser en perfekt marknadsekonomi resursfördelningsproblemen i samhället på ett effektivt sätt av sig själv. Men i en perfekt marknadsekonomi finns inga externa miljöeffekter. Om produktion eller konsumtion skapar miljöeffekter som inte syns i marknadspriserna – alltså externa miljökostnader som inte är inbakade i priset på varan – innebär detta ett marknadsmisslyckande. Det är precis vad som skett beträffande köttets växthusgasutsläpp och det är bland annat därför en köttskatt behövs.
Köttproduktion har även många andra allvarliga miljökonsekvenser förutom växthusgasutsläppen och dessa effekter behöver synas i priset på samma sätt. En köttskatt behöver, liksom bensinskatten, bestå av flera delar.
När det gäller just växthusgasutsläppen är det effektivast att prissätta dem på samma sätt som växthusgasutsläpp i övrigt.
En köttskatt på exempelvis 20-25 kronor per kilo nötkött skulle slå procentuellt hårdare mot det billiga importköttet än mot det dyrare svenska köttet. Effekten skulle därför bli minskad total köttkonsumtion i Sverige – och en högre andel svenskt kött.
Generellt sett skulle en köttskatt, utöver den direkta effekten på konsumtionen, sannolikt skapa en ökad efterfråga på köttsubstitut och öka incitamenten för utveckling av nya vegetariska alternativ till kött.
Vi skulle också få se en ökad offentlig upphandling av vegetarisk mat, vilket ensamt kan ge betydande effekter på matmarknaden. Om Sverige inför köttskatt blir vi dessutom ett föregångsland som kan inspirera andra länder att följa efter.
Alla punktskatter kan anses vara fördelningspolitiskt tveksamma i ett ojämlikt samhälle, eftersom den med tjock plånbok alltid kommer att ha större möjlighet att betala för produkten även vid ett högre pris än vad en person med tunn plånbok har. Låginkomsttagare använder en större andel av sina inkomster på matinköp. Därför är det fördelningspolitiskt rimligt att använda pengarna från köttskatten till att sänka momsen på frukt och grönt.
Det finns inget som helst skäl att undanta köttet från miljöprincipen om att förorenaren ska betala.