Region Östergötlands andel blir cirka 228 miljoner kronor i statsbidrag. Vart kommer dessa pengar ta vägen? Mer än hälften ska enligt överenskommelsen gå till primärvården. Kan du se fram emot konkreta resursförstärkningar på din vårdcentral? Sannolikt inte!
Regionen väljer att fokusera på ”omställning till nära vård” i stället för en primärvårdsreform. Det är knappast någon slump. Nära vård är ett luddigt begrepp som möjliggör för regionen att fortsätta undvika den besvärliga frågan om den ekonomiska resursbristen och underbemanningen på din vårdcentral. Det är enklare att prata om ökad digitalisering, nya arbetssätt och mer samordning än att lösa faktum: varannan distriktsläkarstol står tom. Det är bekymmersamt att regionen tror att det trots en mycket ansträngd arbetssituation på länets vårdcentraler går att driva primärvården att göra mer med samma, eller mindre resurser. Sökandet efter sådana lösningar har lett till att omställningen i realiteten har gått i stå.
Vart tar pengarna vägen undrar du? Det finns alltid trendiga projekt regionen kan satsa på i stället för att investera i din vårdcentral. Så som digitala vårdcentraler utan fast vårdkontakt, utveckling av digitala vårdplattformar eller nya byggnader i form av vårdcentrum (i stället för att investera i den personal som ska erbjuda själva vården i byggnaden). Dessa olika projekt behöver i sig inte vara dåliga men de slukar pengar som skulle behövas på vårdcentralerna i stället. Vårdcentralerna, som ska vara navet i din nära vård och grunden i hela den svenska sjukvården, har i år inte lovats en enda krona av de statliga miljonerna. Att bemanna primärvården ordentligt, investera i en specialist i allmänmedicin per 1 500 invånare förefaller inte vara prioriterat! Trots att en stark primärvård är en självklarhet i jämförbara länder sedan åratal och den svenska primärvårdsomställningen stöds av forskning, riksdagsbeslut, statliga utredningar och rapporter, föreläggande från arbetsmiljöverket, dom i förvaltningsrätten och lag om fast läkare. I Östergötland finns ett politiskt beslut att vi år 2030 ska ha en specialist per allmänmedicin per 1 200 invånare, men när det kommer till kritan finns inga pengar avsatta för en ökad läkarbemanning i primärvården.
Den uppenbara sanningen är att det inte finns några genvägar till en välutbyggd och välfungerande primärvård. Ökad digitalisering är bara till hjälp under förutsättningen att kontinuiteten med en fast läkare och en fast vårdkontakt kan garanteras med specialistläkare i allmänmedicin och kompetenta distriktsköterskor i täten. Inga appar, vårdutvecklare eller samordnare i världen kan ersätta undersökande, vårdande och trygga händer den dagen du blir allvarligt eller kroniskt sjuk. Digitalisering kan aldrig lösa grundproblemet att primärvården är underbemannad och att de flesta av oss saknar en fast läkare. Det är dags för regionen att sluta drömma om enkla lösningar. Ta tag i frågan kring underbemanning, arbetsmiljö och underfinansiering av våra vårdcentraler.
Slösa inte bort miljonerna på byråkratisering och tveksamma pseudolösningar!