Vi är många som uppskattar de ansträngningar svenska bönder gör för att få ett mer miljöanpassat svenskt jordbruk och även förbättra djurvälfärden. Att föreslå skatt på konstgödsel är inte för att slå undan benen för den svenske bonden, utan att få ned kvävemängden som är i omlopp. Varje år importeras mer än 200 000 ton konstgödselkväve. När så mycket kväve pumpas in i systemet uppstår läckage. Det försvinner inte.
En forskargrupp under ledning av professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Centre, har satt upp nio planetära gränser inom vilka mänskligheten kan fortsätta att utvecklas och må bra i framtiden. Om vi passerar dessa gränser kan abrupta eller oåterkalleliga miljöförändringar uppstå med allvarliga konsekvenser för människan. En av dessa gränser som redan har passerats är övergödning, alltså användning av fosfor och kväve. Dessutom påverkas en annan planetär gräns, den biologiska mångfalden, av det konventionella jordbrukets kväveanvändning.
Nej, den beräknade skatteintäkten på 300 miljoner kronor ska inte försvinna in i något svart hål hos finansministern, utan ska tillbaka till näringen i form av stöd till forskning och rådgivning. Då menar vi att avgiften gör dubbel miljönytta. Jämför med förra gången konstgödselskatten infördes. Då kom ”Greppanäringen” till. Där kan vi tala om en lyckad satsning!
Nu ska skatten inte införas 2015, utan föreslås, efter utredning, införas 2016. Samtliga riksdagspartier vill ta fram en långsiktig jordbruks- och livsmedelsstrategi. Det är oerhört viktigt att strategin fylls med både ett kortsiktigt och ett långsiktigt perspektiv, att strategin strävar mot en vision. Miljöpartiets vision är att framtidens jordbruk ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart.