NÀra vÄrd krÀver mer Àn ord

Ska omstĂ€llningen till NĂ€ra vĂ„rd bli verklighet krĂ€vs en satsning pĂ„ distriktslĂ€kare, skriver Östergötlands LĂ€karförening.

PrimĂ€rvĂ€rden i Östergötland har varit underfinansierad och underdimensionerad i mĂ„nga Ă„r, skriver debattörerna.

PrimĂ€rvĂ€rden i Östergötland har varit underfinansierad och underdimensionerad i mĂ„nga Ă„r, skriver debattörerna.

Foto: isabell Höjman/TT

Debatt2019-01-25 05:00
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

I ett debattinlĂ€gg skriver den nya koalitionen för Östergötland (S+C+L+MP) om omstĂ€llningen till NĂ€ra vĂ„rd som en av de viktigaste frĂ„gorna för sjukvĂ„rden i Region Östergötland. Men inte med ett ord nĂ€mns en av de största utmaningarna, att rusta vĂ„rdcentralerna med tillrĂ€ckligt mĂ„nga specialistlĂ€kare i allmĂ€nmedicin (distriktslĂ€kare).

I den statliga utredningen ”Effektiv vĂ„rd” beskrevs en stark koppling mellan ökat antal distriktslĂ€kare och NĂ€ra vĂ„rd, för att NĂ€ra vĂ„rd ska bli riktigt bra för patienterna. Nationellt har samma partier lovat att införa rĂ€tten till att lista sig pĂ„ lĂ€kare och inte bara pĂ„ hus. RĂ€tt till listning och listningstak innebĂ€r en satsning pĂ„ fler specialister i allmĂ€nmedicin, om orden ska fyllas med innehĂ„ll.

Vi har i Östergötland genom Ă„ren sett allvarliga konsekvenser för verksamheter och ytterst patienterna nĂ€r bristen pĂ„ distriktslĂ€kare blivit akut och patientsĂ€kerheten hotas. Med sin breda kompetens Ă€r specialister i allmĂ€nmedicin navet i verksamheten pĂ„ vĂ„rdcentralerna och utgör en medicinsk viktig stöttepelare för övriga medarbetare.

I andra delar av landet har man nyligen beslutat om satsningar pĂ„ primĂ€rvĂ„rden. I Region SkĂ„ne skjuter politikerna till en miljard kronor till primĂ€rvĂ„rden. I Stockholm har politiker satt ord pĂ„ vĂ„rdcentralernas lĂ€karbrist. Man har förstĂ„tt att 80–90 procent av de som söker vĂ„rd i primĂ€rvĂ„rden slutbehandlas pĂ„ vĂ„rdcentralen och att majoriteten av patienterna med de stora folksjukdomarna diabetes, högt blodtryck, hjĂ€rt-kĂ€rlsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten och psykisk ohĂ€lsa omhĂ€ndertas dĂ€r.

FörutsÀttningen för att klara detta breda spann av olika sjukdomar bygger pÄ att lÀkarkompetensen i primÀrvÄrden utgörs av specialister i allmÀnmedicin. Specialistutbildningen i allmÀnmedicin Àr lika lÄng och krÀvande som för alla andra specialisters, till exempel kirurger, barnlÀkare, psykiatrer etcetera. Specialisten i allmÀnmedicin har bred kunskap om flertalet sjukdomar och hur dessa samverkar. LÀkaren pÄ vÄrdcentralen har en unik kunskap om den enskilde patienten och dennes hÀlsoproblem och sjukdomar.

För att dra nytta av denna unika kompetens och kunna vara basen i den NĂ€ra vĂ„rden behövs kontinuitet i patient–lĂ€kare-relationen för ökad kvalitĂ© och effektivitet. En distriktslĂ€kare kan dĂ€rför inte ansvara för ett obegrĂ€nsat antal patienter.

Under Ă„ratal har primĂ€rvĂ„rden i Östergötland varit underfinansierad och underdimensionerad. I mĂ„nga jĂ€mförbara EU-lĂ€nder Ă€r det en sjĂ€lvklarhet att man som patient/medborgare ska fĂ„ vĂ€lja sin distriktslĂ€kare och det finns en bred politisk insikt i vĂ€rdet av kontinuitet mellan patient och lĂ€kare. Det Ă€r vĂ€l kĂ€nt, Ă€ven i Östergötland, att i dessa lĂ€nder Ă€r satsningar pĂ„ primĂ€rvĂ„rd betydligt större Ă€n i Sverige.

Med en fast lÀkarkontakt kan digitala tekniker utnyttjas klokt. Den erfarne distriktslÀkaren ger patienten trygghet, men Àven stabilitet till övrig personal i teamarbetet. Det Àr sÄ vi fÄr en ökad möjlighet till en god NÀra vÄrd för patienten och ett kostnadseffektivt utnyttjande av allas vÄr gemensamma vÄrdresurs.

För styrelsen Östergötlands LĂ€karförening

Carin Larnert Hansson

ordförande

Bo Tillander och Anna SegernÀs Kvitting

ledamöter