På sin plats att politikerna bad alla om ursäkt

Motalapolitikerna verkar försöka runda alla förbud genom diverse arrangemang, menar insändarskribenten.

Motalapolitikerna verkar försöka runda alla förbud genom diverse arrangemang, menar insändarskribenten.

Foto: Peter Calén

Debatt2024-04-19 18:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Detaljplanearbetet i Varamon fortskrider. Efter att kommunen fått besked från flera domstolsinstanser att ”första omgångens” planer stred mot bl a lagen om strandskydd och artskydd så var förhoppningen att kommunens ansvariga skulle tänka om. Tyvärr ser det snarare ut som att inriktningen i stället är att försöka runda alla förbud genom diverse arrangemang. 

I planen för Fjällskivlingen (fd grå stugbyn) försöker kommunen ånyo få igenom det som domstolen inte godkände. Nu testar de att använda sig av förfaringssättet ”ändring av detaljplan”. Därmed tror de sig kunna kringgå lagen om strandskyddet. I nu gällande plan finns inskrivet att strandskyddet är hävt men med tillägget att ”Vid ändring av detaljplan inträder emellertid automatiskt strandskyddet igen”. Ska en domstol ånyo behöva pröva Motalas vilja att få bebygga strandskyddade områden?

För Tvättsvampen görs stora ansträngningar för att få igenom en ny plan bl a med hjälp av så kallade experter på fladdermöss. Någon evidens för experternas råd går ej att finna, snarare tvärtom.

Cirka hälften av den trädbevuxna yta som finns i området ska tas bort. Lövsumpskogen kommer avverkas och de vattenrika sumpområdena ska torrläggas vilket medför att tillgången på insekter kommer minska. Två korridorer av träd ska sparas för att omdirigera fladdermössen. Detta påstås vara en lämplig åtgärd för att skydda arten. Korridorerna är på flera ställen väldigt smala och dessutom glesa. Därutöver kommer korridorerna innehålla för få gamla träd. Något förbud mot avverkning av träd finns inte.

Sex hålträd kommer fällas i lövsumpskogen. Total ska nio hålträd fällas vilket får negativ inverkan på både fåglar och fladdermöss. En annan förstärkningsåtgärd som föreslås är att sätta upp fladdermusholkar. Effekten är ytterst tveksam. Sverige Lantbruksuniversitet fastslår följande om holkar för fladdermöss: 

• Klent bevis för att holkar fungerar som kompensation. Holkar som komplement till redan befintliga naturvärden kan alltså vara bra, men tyvärr har det visat sig att holkar som kompensationsåtgärd fungerar väldigt dåligt. Detsamma gäller för konstgjorda övervintringsplatser. Allra sämst är det förstås att sätta upp holkar i en miljö som är exploaterad.

Fågellivet är rikt i området. Fågelinventeringen, daterad 2022-06-23, uppvisar tydliga brister. Fennicus Natur AB som gjort inventeringen skriver i sitt utlåtande ”besöken vid hålträden kan bäst sammanfattas med att besöket var för sent”. Att inventeringen gjordes så sent på sommaren medför därför att det inte ges en rättvisande bild av förekomsten av fåglar i området. Ändå kunde de identifiera totalt 21 arter varav flera är rödlistade vilket väl belyser områdets artrikedom.

Runt om i vårt avlånga land ger länsstyrelserna bidrag till att återställa till exempel våtmarker för att gynna den biologiska mångfalden. Kommer länsstyrelsen ge Motala kommun godkänt till att fortsätta planarbetet för Tvättsvampen trots att det finns både lövsumpskog, våtmark, fladdermöss och rödlistade fågelarter? Kommer länsstyrelsen ha några invändningar mot planerad byggnation på mark som omfattas av det generella strandskyddet vid Vättern? Kommer Motalas politiker fortsätta skylla på domstolarna och indirekt de som överklagat? Kommer de våga erkänna att planförslagen var undermåliga och felaktiga? 

Det vore faktiskt på sin plats att politikerna bad alla om ursäkt som genom gedigen kunskapsinhämtning vågade motsätta sig planförslagen i Varamon för att med hjälp av rättsväsendet försöka rädda natur och miljö.

Budbäraren