Mark- och miljödomstolen visar tydligt i sin dom från den 5 juni hur artskyddet i praktiken försvagas då man godkänner Motala kommuns detaljplaner för Folketspark, Tvättsvampen m.fl. i södra Varamon. Trots att området i södra Varamon hyser både rödlistade fåglar och skyddade fladdermöss, har domstolen valt att blunda för den faktiska påverkan på biologisk mångfald. I stället nöjer man sig med att kommunen samrått och att åtgärder finns planerade – oavsett om de faktiskt fungerar. Det är en tydlig kursändring från den tidigare domen 2023, där Mark- och Miljööverdomstolen betonade behovet av en faktisk prövning av artskyddet i planering, inte först i efterhand.
Den artskyddsbedömning som gjordes 2024, visar tydligt att flera arter påverkas. Två häckande revir av härmsångare, ärtsångare och svartvit flugsnappare – samtliga känsliga eller hotade arter – kommer att gå förlorade. Rapporten beskriver visserligen att dessa arter eventuellt kan återkomma i framtiden, men utan garantier. Att kalla detta "försumbar påverkan" blir en farlig förenkling.
Sammantaget bygger kommunens argumentation på att de mest påverkade arterna är "generalister" som "nog hittar nya platser", vilket direkt undergräver artskyddets grundidé: att värna faktiskt nyttjade livsmiljöer, inte teoretiskt möjliga alternativ. Samrådet som länsstyrelsen höll sommaren 2023 avslöjar att myndigheten hade omfattande invändningar – särskilt om att påverkan inte kan kompenseras genom buskage och belysningsplaner. Trots det valde man att inte gå vidare med föreläggande eller överprövning.
Domstolen väljer att lägga tolkningsföreträdet hos den part som vill exploatera och nöjer sig med att "myndigheterna har tittat på det", snarare än att själv pröva konsekvenserna. Artskyddet blir reducerat till en administrativ checklista.
I den artskyddsutredning som kommunen lät ta fram av Calluna konstateras att de enda arter som förekommer frekvent är nordfladdermus och dvärgpipistrell – båda visserligen vanliga, men ändå skyddade. Trots att kommunen och konsulten erkänner att kolonier sannolikt finns i eller intill planområdet, menar de att planens påverkan är försumbar – så länge man lämnar några hålträd och behåller några "mörka korridorer". Detta trots att artspecifika krav på skydd av boplatser enligt artskyddsförordningen inte kan förhandlas bort.
En kompletterande inventering 2023 visar att 22 hålträd med potentiellt värde som boplatser för fladdermöss finns i planområdet Tvättsvampen, men inga kolonier kunde bekräftas. Fyra träd undersöktes noga utan att någon aktivitet observerades – men tillfällig användning kan inte uteslutas. Bland de arter som observerades finns också mustasch-/tajgafladdermus och vattenfladdermus, arter som inte ens beaktas i kommunens riskbedömning. Trots detta gör Calluna bedömningen att risken för förbudsutlösning enligt artskyddsförordningen är låg, så länge vissa träd bevaras och belysning planeras noggrant.
Vi behöver en rättstillämpning som tar naturen på allvar – inte en där skyddade arter får stryka på foten för nya byggnader, buller och ljusföroreningar. Om inte domstolen vågar sätta ner foten, måste opinionen göra det.