Debatt: Säg nej till Kunskapsskolans ansökan

Men den som gör sin plikt har också rättigheter. För elevens del betyder det att skolförvaltning och politisk nämnd är skyldig att ge eleven det som grundskolans tre huvuduppdrag stipulerar: kunskaper som är nödvändiga för att eleven skall kunna gå vidare i utbildningssystemet. 

Kompensatorisk undervisning så att även den som av socio-ekonomisk-kulturella eller neurologiska skäl behöver det för att kunna gå vidare i skolsystemet. Demokratiska kunskaper och erfarenheter som krävs för ett aktivt samhällsliv som vuxen.

Om det uppstår missförhållanden eller bristande uppfyllelse av huvuduppdragen har medborgarna rätt att kräva ansvar av styrande politiker. Ytterst i allmänna val.

Det är dock inte möjligt för medborgarna att avsätta styrelsen i ett koncernbolag som brustit i dessa avseende. Det borde också vara omöjligt att överlåta grundskolans myndighetsutövning på ett aktiebolag.

Ändå är det just det som sker sedan borgerliga politiker i riksdagen för snart trettio år sedan genom lagändring öppnade för möjligheten att sätta grundskolans undervisning på bolag i en konstgjord marknadsekonomi.

Hur detta har gått kan den som vill läsa om i ”En gemensam angelägenhet” (SOU 2020:46). Den är ett betänkande från Jämlikhetskommissionen tillsatt av Finansdepartementet, ute på remiss nu.

Bland mycket annat behandlar kommissionen också skolväsendet och därvidlag grundskolan och skolval och fristående skolor. Man gör en bred genomgång av aktuell forskning, utredningar med mera, vilket leder fram till en del slutsatser.

Kommissionen kan inte konstatera någon påtaglig förändring av skolresultaten genom tillkomsten av fristående skolor - varken positivt eller negativt., men att det bidragit till ökad skolsegregation, och lett till viss betygsinflation. Man ser också att fristående skolor generellt har lägre lärartäthet, större inslag av unga nyutbildade lärare och av obehöriga lärare. 

Så när Kunskapsskolan vill etablera en 4-9 skola i Motala är det inte troligt att de kan erbjuda någon undervisning som inte redan finns i Motala. Däremot finns det som synes en del varningsflaggor som måste beaktas av bildningsnämnden.

Medborgarna i Motala (och politikerna) behöver naturligtvis veta något om företaget inför eventuellt ställningstagande.

Kunskapsskolan AB ägs av Kunskapsskolan Education Sweden AB som ingår i en koncern med sex bolag, koncernmoderbolaget är Magnora AB. Koncernen ägs i sin helhet av familjen Emilsson som också utgör styrelse i koncernbolaget.

Det är en vanlig form av koncern där bolag ägs av andra bolag i en kedja. Helt laglig men oftast använd för att skapa möjligheter för internräntor, koncernbidrag och förlustavdrag. Vilket skapar förutsättningar för högsta möjliga vinst och minsta möjliga skatt. När man i en sådan välplanerad företagsekonomi kommer ner på sista raden är det troligt att affärsplanen väger tyngre än läroplanen.

När bildningsnämnden skall yttra sig över Kunskapsskolans ansökan bör man avslå den med hänvisning till att Kunskapsskolan inte tillför någon undervisning som inte redan finns i Motala och med hänvisning till de tveksamheter som de fristående skolorna generellt har.

Det enda motivet för majoriteten att tillstyrka ansökan är att man finner det angeläget att koncernen Magnora AB skall ha möjlighet att tjäna pengar på grundskolans elever.

Anmärkningsvärt att oppositionen i bildningsnämnden inte blivit informerade om kontakterna mellan förvaltningen och kunskapsskolan. Det reser frågan om på vems initiativ kontakterna har tagits; Kunskapsskolans eller förvaltningens?

Kan det vara så att förvaltningschefen tagit kontakt med sin tidigare arbetsgivare Kunskapsskolan, när man började diskutera en ny skolenhet i Motala, antingen i samråd med ordföranden eller på eget bevåg?