Ungdomar som har hamnat snett i livet mÄste fÄ rÀtt hjÀlp i rÀtt tid. Ju tidigare de fÄr hjÀlp och stöd desto bÀttre Àr deras chanser att lÀmna ett destruktivt liv, innan det eskalerar och spÄrar ur. DÀrför behöver kommunens socialtjÀnst fokusera pÄ tidiga insatser och ha ett nÀra samarbete med skolan.
En del ungdomar har emellertid behov av ÄtgÀrder som vi i kommunerna inte kan ge dem och dÄ blir det aktuellt med en placering pÄ SiS sÀrskilda ungdomshem (Statens institutionsstyrelse) eller HVB (hem för vÄrd och boende). Dessa placeringar innebÀr emellertid skyhöga avgifter som vi i kommunerna har svÄrt att klara av utan att det pÄverkar vÄr ekonomi för förebyggande ÄtgÀrder.
En placering hos SiS kan kosta upp till 13 800 kr/dygn och nu flaggar dessutom staten för en höjning av denna avgift för kommunerna. För en sÄ hög avgift kan man inte annat Àn förvÀnta sig att staten ger de placerade ungdomar den allra bÀsta vÄrden och hjÀlpen men sÄ Àr inte alltid fallet. En SiS-placering Àr alltid en sista ÄtgÀrd nÀr alla andra insatser, som vi kommunerna har möjlighet att vidta, har uttömts och ingen annan utvÀg finns för att hjÀlpa dessa ungdomar. Att dÄ fÄ rapporter om ungdomar som far mycket illa pÄ dessa placeringar Àr fruktansvÀrt. Det har förekommit fall med misshandel, sexuella övergrepp och isolering. Detta kan inte beskrivas som nÄgot annat Àn avskyvÀrt och ett enormt svek mot dessa ungdomar och mot oss i kommunerna.
SÄ hÀr kan det inte fÄ fortsÀtta. Staten höjer avgifterna som vi i kommunerna mÄste betala och har sedan inte ens kontroll över hur ungdomarna behandlas. Om staten menar allvar med att komma till bukt med gÀngkriminalitet och ungdomsbrottslighet mÄste de börja ta sitt ansvar och först och frÀmst se till att ha kontroll över de ungdomshem som de har ansvar över men ocksÄ ge kommunernas socialtjÀnster förutsÀttningar att arbeta med förebyggande insatser för ungdomar som har, eller riskerar att hamna snett. Annars kommer framtiden inte se ljus ut.