Politikerna mÄste ta krafttag inte bara mot utanförskapet utan ocksÄ för att förbÀttra företagens kompetensförsörjning och stÀrka svensk konkurrenskraft. Sju av tio företag i lÀnet uppger att de försökt rekrytera personal det senaste halvÄret. Av dessa upplevde 70 procent svÄrigheter med rekryteringen. Till och med mitt i brinnande pandemi hade var femte företag problem att rekrytera.
Men trots att mĂ„nga företag har svĂ„rt att hitta arbetskraft visar siffror frĂ„n Arbetsförmedlingen att arbetslösheten ökade under förra Ă„ret. Antalet personer som varit arbetslösa 6â12 mĂ„nader steg med 35 procent i lĂ€net under 2020 och i maj uppgick arbetslösheten till 9,8 procent i SCB:s arbetskraftsundersökning. Sverige har idag den fjĂ€rde högsta arbetslösheten i hela EU.
Utanförskapet drabbar i första hand de som redan stĂ„r lĂ„ngt frĂ„n arbetsmarknaden. Sverige har under lĂ„ng tid haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda Ă€n de flesta andra lĂ€nder. PĂ„ senare Ă„r har det ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige 16 procentenheter. I Ăstergötland Ă€r det Ă€nnu större â hela 21 procentenheter.
Det krÀvs en mÀngd ÄtgÀrder för att komma till rÀtta med de hÀr problemen. Incitamenten att arbeta mÄste stÀrkas och det mÄste bli billigare att anstÀlla. Men kommunerna har ett stort ansvar nÀr det kommer till sÄdant som utbildning och kompetensförsörjning.
För det första mÄste fler söka sig till gymnasieskolans yrkesprogram. Fram till 2035 saknas varje Är drygt 18 000 personer pÄ yrkesprogrammen. För att antalet utexaminerade elever ska motsvara efterfrÄgan behöver andelen som vÀljer nÄgot av de nationella yrkesprogrammen pÄ gymnasiet öka frÄn 30 till drygt 40 procent i varje Ärskull. Trots strÄlande möjligheter till jobb Àr det alldeles för fÄ som söker. Statusen mÄste förbÀttras och vi mÄste bli bÀttre pÄ att visa pÄ de mÄnga karriÀrvÀgar som finns.
För det andra mÄste vuxenutbildningar som yrkesvux bÀttre spegla arbetsmarknadens behov. Ett generellt problem Àr att kommunerna anvÀnder vuxenutbildningen för att tillgodose kompetensbehovet i den egna verksamheten istÀllet för att anpassa dem till arbetsmarknaden i stort. Det Àr dÄligt bÄde för företagens konkurrenskraft och ger den som vidareutbildar sig i vuxen Älder sÀmre chanser att etablera sig pÄ arbetsmarknaden.
För det tredje mÄste fler med högskolebehörighet söka sig till utbildningar inom naturvetenskap, matematik och teknik. Det Àr direkt nödvÀndigt för att Sverige inte ska halka efter i den tekniska utvecklingen. Förre finansminister Anders Borg efterlyste nyligen en kommission för att femdubbla ingenjörsutbildningen för att Sverige inte ska tappa allt för mycket mot lÀnder som USA, Kina och Indien.
I spÄren av Coronakrisen riskerar utanförskapet att bita sig fast samtidigt som kompetensbristen urholkar konkurrenskraften. Men vi kan faktiskt vÀnda utvecklingen pÄ ett sÀtt som Àr bra för den enskilde, för företagen och samhÀllet i stort. Men det gÀller att politikerna gör det lÀttare att anstÀlla, mer lönsamt att arbeta och anpassar utbildningssystemet efter arbetsmarknadens behov. Sverige behöver en ny arbetslinje.