Det är inte bara en låg siffra, utan också den allra lägsta nivån bland samtliga EU-länder. Givet Sveriges ställning som ett av de mest jämställda länderna i världen kan det tyckas underligt, men är ändå ett faktum.
En bidragande orsak till denna snedfördelning är att Sveriges omfattande socialförsäkringssystem framför allt är anpassat för anställda snarare än för företagare. Det gör att färre kvinnor satsar på företagande. Tidigare införde Sverige offentliga monopol i kvinnodominerade yrken som skola, vård och utbildning. Ännu idag finns en bild av att det är fel att tjäna pengar, i just de kvinnodominerade välfärdsjobben.
I andra delar av Europa är nivån betydligt högre. I Lettland, Polen, Portugal och Spanien är det en av tre företagare, med verksamheter som är så pass stora att de har minst en anställd, som är kvinnor. Vilket är klart högre än en femtedel i Sverige. Marknaden för välfärden är i stor utsträckning fri i dessa länder, vilket gynnar kvinnors företagande jämfört med Sverige.
Om vi ser till samtliga företagare, också de utan anställda, är 25 procent i Östergötlands län kvinnor, vilket är samma som snittet för de svenska länen. I Sverige ser vi att de län som har en hög andel företagsamma vanligtvis också är de som har skapat goda villkor för tjänsteföretagande, och aktivt minskat hindren för företagande inom välfärdsyrken.
Ett annat mönster är att ju större andel av befolkningen i ett län som är aktiva företagare, desto högre andel av företagarna är kvinnor. Småföretagarnas Riksförbund finner att de delar av Sverige med bäst förutsättningar för företagsamhet över lag, också är de som lyckas särskilt bra med kvinnors företagande. Receptet på framgång är att anpassa socialförsäkringarna mer till företagare, minska byråkratin och sluta betrakta vinst i välfärden som något fult. Då ökar företagandet totalt och i synnerhet bland kvinnor. Dagens situation, där det jämställda Sverige har lägst andel företagsamma kvinnor i EU, är i grunden ohållbar.