”Sveriges billigaste matkasse” – dyrköpt i lĂ€ngden

Maten blir allt billigare och matsvinnet ökar. Det Àr ett hot mot svenska bönders möjlighet att införa miljö- och klimatförbÀttrande ÄtgÀrder.

En liten prishöjning för brödlimpan eller spaghettipaketet som kommer lantbrukaren till gagn skulle alltsÄ gagna allas vÄr miljö, skriver debattörerna.

En liten prishöjning för brödlimpan eller spaghettipaketet som kommer lantbrukaren till gagn skulle alltsÄ gagna allas vÄr miljö, skriver debattörerna.

Foto: Vidar Ruud/TT

Debatt2020-08-10 07:30
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

”Sveriges billigaste matkasse” reklamförs av matbutiker och mathandlare online. En otidsenlig affĂ€rsidĂ©. Matens lĂ„ga pris Ă€r idag ett hĂ„llbarhetsproblem eftersom mĂ„nga lantbrukare inte har tillrĂ€cklig lönsamhet för att vidta önskade miljöÄtgĂ€rder. 

Idag Ă€r det inte kunskapsbrist som begrĂ€nsar böndernas miljöarbete, snarare jakten pĂ„ den billigaste livsmedelsrĂ„varan. Vi vet hur vi kan minska övergödning av vattendrag, hur vi kan öka biologisk mĂ„ngfald och minska klimatpĂ„verkan men de Ă„tgĂ€rderna mĂ„ste ocksĂ„ finansieras. Det Ă€r dags att införa ”Sveriges hĂ„llbaraste matkasse”.

Bra mat mĂ„ste fĂ„ kosta. Jordbruksverket och LRF:s undersökning bland ett stort antal lantbruksföretag visade att ju större gĂ„rd, desto fler genomförda hĂ„llbarhetsĂ„tgĂ€rder. Inte för att gĂ„rden Ă€r stor utan för att stora gĂ„rdar oftast Ă€r mer lönsamma. Det visar att lantbrukare anvĂ€nder ökad lönsamhet till att investera i hĂ„llbarhet. 

En liten prishöjning för brödlimpan eller spaghettipaketet som kommer lantbrukaren till gagn skulle alltsĂ„ gagna allas vĂ„r miljö. DĂ„ skulle lantbrukarna fĂ„ rĂ„d med fossilfri mineralgödsel, ökat antal lĂ€rkrutor i vetefĂ€lten eller Ă„tgĂ€rder för att lösa risken för övergödning av sjöar och hav. Exemplen Ă€r otaliga och behöver inte pĂ„verka kassakvittot nĂ€mnvĂ€rt. Men dĂ„ Ă€r det viktigt att prispĂ„slaget verkligen gĂ„r dit det bĂ€st behövs – till bonden.

Lantbruket har en pĂ„tagligt sĂ€mre lönsamhet Ă€n andra branscher, sĂ€rskilt bland smĂ„ och medelstora gĂ„rdar. Detta bekrĂ€ftas av Havs- och vattenmyndighetens undersökning av företags betalningsförmĂ„ga för Ă„tgĂ€rder för renare vatten. Undersökningen beskriver dĂ€rtill att lönsamheten Ă€r god i andra delar av matproduktionens vĂ€rdekedja. Det innebĂ€r att bonden, som har störst möjlighet att pĂ„verka hur hĂ„llbar matproduktionen verkligen blir, Ă€r minst lönsam. Att utredare konstaterar ett ”genomförandeunderskott av miljöÄtgĂ€rder” pĂ„ gĂ„rdarna Ă€r dĂ€rför inte konstigt. Fördelningen av det som matkonsumenten betalar behöver förĂ€ndras eller sĂ„ behövs en prisjustering.

Ett litet pÄslag pÄ matkvittot skulle öka möjligheten för bonden att anvÀnda:

- den modernaste tekniken för precisionsgödsling

- biobrĂ€nslebaserade pannor för torkning av spannmĂ„l 

- fossilfria biodrivmedel för traktorer och arbetsfordon

- bevattningsdammar och göra odlingarna mer robusta mot torka

Sedan 1970-talet har matkostnaden gĂ„tt frĂ„n 25 procent av hushĂ„llens disponibla inkomst till dagens 12 procent. Maten Ă€r nu sĂ„ billig att svensken i snitt slĂ€nger var femte matkasse. Om vi Ă€ndrar beteende för att halvera matsvinnet till Ă„r 2030 sĂ„ klarar vi att betala för en verkligt hĂ„llbar matproduktion utan att det mĂ€rks i hushĂ„llskassan. 

Prispressade livsmedel pĂ„verkar miljön negativt och om inte fler börjar engagera sig för hur livsmedel produceras kommer ”Sveriges billigaste matkasse” att bli dyrköpt i lĂ€ngden.