Vinden har vänt i Motala

Det hade varit bra om man hade sparat lite i ladorna under de sju feta åren. Nu väntar sju magra år, minst, skriver Kenneth Söderman (L) och Kjell Fransson (L).

Motala kommun står inför ekonomiskt kärva år, främst beroende på den demografiska utvecklingen.

Motala kommun står inför ekonomiskt kärva år, främst beroende på den demografiska utvecklingen.

Foto: Jeppe Gustafsson

Debatt2019-09-07 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vi får ofta frågan varför Allians Motala måste spara så mycket pengar, medan Solidariskt Motala kunde expandera kommunens verksamhet under 8 år. Vi ska försöka förklara varför. Solidariskt Motalas åtta år vid makten under åren 2011–2018 sammanföll med den längsta internationella högkonjunkturen sedan andra världskriget. Allt fler fick jobb vilket innebar ständigt ökade skatteintäkter, ofta mer än vad prognoserna visade.

Till detta kom en återbetalning av de så kallade AFA-pengarna på närmare 100 miljoner kronor under några år. Kommunen sålde sin andel av Mjölby Svartådalen Energi AB som inbringade 32,2 miljoner kronor. Beläggnings- och fastighetsunderhållet lades över, efter rekommendationer av Sveriges Kommuner och Landsting, från drift- till investeringsbudgeten. Det lösgjorde ytterligare ca 25 miljoner kronor som kunde användas i verksamheterna. Solidariskt Motala höjde kommunalskatten med 50 öre per skattekrona, vilket inbringade ca 35 miljoner kronor per år. Det flödade således in pengar från olika håll.

Allt detta gjorde att man kunde expandera verksamheterna, öka antalet anställda och vara generös med löneökningarna. Kommunens lån ökade under dessa 8 år från 144 till 837 miljoner kronor.

Några effektiviseringar av någon större omfattning var det inte frågan om. Om man summerar vad man har tillfört verksamheterna bara under den senaste mandatperioden 2015–2018, så är beloppet 379 miljoner kronor.

Samtidigt kom en extern långtidsutredning av kommunens ekonomi fram till för ett par år sedan att kommunen måste effektivisera sina verksamheter med 1,36 procent per år av skatteintäkter och statsbidrag, motsvarande ca 35 miljoner kronor. Inte endast under ett år utan under 13 år fram till år 2030. Detta med anledning av framförallt den demografiska utvecklingen där antalet äldre över 80 år ökar med 45 procent under det närmaste decenniet.

Detta kräver ökade kommunala insatser för driva fler äldreomsorgsplatser och även fler insatser inom hemtjänsten. Även antalet barn och ungdomar ökar, vilket kräver byggandet av fler förskoleplatser och fler skollokaler. Vi behöver även minska på barngrupperna inom förskolan, vilket kräver fler avdelningar och därmed ökade kostnader. Däremot befolkningen i arbetsför ålder som ska betala de ökade kostnaderna ökar endast med 5–6 procent. Den långvariga internationella högkonjunkturen håller nu på att vändas till en lågkonjunktur. Det innebär att ökningen av skatteintäkterna avtar.

Allt detta gick att förutse för flera år sedan. Därför lade Allians Motala försiktiga budgetar med inslag av effektiviseringar. Medan Solidariskt Motala lade expansiva budgetar. Solidariskt Motala investerade för framtiden hette det i budgetdebatterna, medan Allians Motala var tråkiga bakåtsträvare som bara skulle hålla igen.

Nu ser vi resultatet av den förda politiken som Allians Motala får ta konsekvenserna av. Det hade varit bra om man hade sparat lite i ladorna under de sju feta åren. Nu väntar sju magra år, minst. Men partierna i Allians Motala är fast beslutna att ta ansvar för Motalas framtid genom att effektivisera och ompröva verksamheter, sälja fastigheter som inte tillhör kärnverksamheten, underhålla våra gator och fastigheter och nyttja digitaliseringens möjligheter för att sänka kostnader och förbättra medborgarnas tillgänglighet till kommunens utbud av tjänster.

Kenneth Söderman (L)

gruppledare

Kjell Fransson (L)

vice gruppledare

Läs mer om