Idén om en grön – vegetarisk – dag härrör från Naturskyddsföreningen, som 2009 drev en landsomfattande kampanj i denna fråga. (Åtminstone någon i dåvarande Nystart Motala bör minnas detta)
Naturskyddsföreningen med sina 191 000 medlemmar vågar till skillnad mot de flesta politiska partier se sanningen i vitögat vad gäller de pågående klimatförändringarna, vilka – om inte allt görs – kommer att leda till en klimatkatastrof, vars konsekvenser vi i dag har svårt att föreställa oss.
Naturskyddsföreningen vågar inte bara se utan också tala om även obekväma sanningar, som den att den ständigt ökande köttkonsumtionen är lika förödande för klimatet som till exempel transporterna. Exempelvis ger framställningen av ett kilo köttfärs upphov till lika stora CO2-utsläpp som 13 mils körning med en bensindriven bil.
På ett av Naturskyddsföreningen anordnat seminarium i Stockholm följde man upp hur kampanjen rörande grön dag hade slagit igenom. Förutom lyckosamma satsningar i ett fåtal kommuner hade man i andra misslyckats, till exempel på grund av kökspersonalens motvillighet. I Motala har vi en kostchef som tillsammans med personalen helhjärtat ställer upp på såväl vegatariska som ekologiska satsningar. Vi förlitar oss också på kunniga och ansvarsfulla lärare, som bedriver en allsidig undervisning beträffande klimatproblemen och dess orsaker.
I ett antal kommuner har den gröna dagen motarbetats av ett visst politiskt ungdomsförbund, vars medlemmar ”i valfrihetens namn” stått utanför skolorna och delat ut hamburgare.
Det finns ett talesätt om Esau, som ”sålde sin förstfödslorätt för en grynvälling”. Här säljer man sin egen och världens framtid för en hamburgare. Det är våra barns och ungdomars framtid det gäller. Det är nästa generation, som ska leva med översvämningar för att polarisarna smälter, öknar som breder ut sig för att man huggit ner regnskogen för att odla djurfoder, och tropiker som blivit obeboeliga på grund av den förtärande hettan.
I denna krympande värld torde valfriheten att äta hamburgare varje dag väga lätt.
70 procent av Amazonas regnskogar har redan huggits, ner antingen för att bli betesmarker (till skillnad mot i Sverige kan djuren där gå ute och beta året runt) eller sojaodlingar – varifrån en betydande del exporteras till Sverige för att bli foder i våra ”djurfabriker”.
Att äta svenskt kött är inte i sig en tillfredsställande lösning. Det bör i så fall vara så kallat naturbeteskött – kött från djur som främst hålls för att bibehålla det öppna landskapet. Det köttet finns i dag i mycket begränsad omfattning och det är betydligt dyrare än det vanliga köttet. Om vi minskar köttkonsumtionen – inte bara i skolorna – kan vi ha råd med en sådan djurhållning och ett sådant kött.
Bättre en dag med naturbeteskött än fem dagar med ”industrikött”!
Miljöpartiet de Gröna