Den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar i Sverige är diabetes. Enligt statistik är det ungefär 800 barn som insjuknar varje år. Det finns ca 7 700 barn med diabetes. Nästan alla har typ 1-diabetes där behandlingen går ut på att tillföra insulin till kroppen.
En av de viktigaste indikatorer som hjälper vårdpersonal, barn- och ungdomar samt föräldrar att kunna följa upp hur diabetesbehandlingen fungerar är HbA1c – eller ”långtidsocker” – som speglar hur blodsockret varit i genomsnitt under cirka två till tre månader före provtagningen.
Det är med hjälp av HbA1c värdet som man kan följa upp om målvärden är optimala eller inte. Vid ett antal gånger under året mäts detta för att upptäcka de individer med högt HbA1c då de löper högre risk för framtida komplikationer såsom stroke och hjärtinfarkt.
Svensk diabetesvård har traditionellt varit framgångsrik. Men i den senaste rapporten Socialstyrelsen publicerat om öppna jämförelser visar resultatet att inte ens hälften av svenska barn med diabetes når upp till ett optimalt målvärde. Det alarmerande resultatet gäller även på lokalnivå; nämligen att endast 43 % av barn och ungdomar i Östergötland uppnår sitt målvärde. Vad som är bra individuell målsättning beror på många faktorer. Det individuella behandlingsmålet fastställs i samråd mellan den som har diabetes, föräldrar och behandlingsansvarig läkare och diabetessjuksköterska.
Vi socialliberaler tycker att målet för diabetesvården i Östergötland måste vara att alla barn och ungdomar med diabetes ska få den bästa möjliga vården som ger högre livskvalitet. Detta kan förverkligas genom att förbättra rutiner kring hur barn och ungdomar med diabetes ska uppnå och bibehålla de bästa målvärde.
Vården måste byggas upp så att det inte ska spela någon roll om patienter får mycket stöd hemifrån eller om patienter är ensamma i sådan krävande situation som en kronisk sjukdom kan innebära. Diabetespatienterna behöver känna en ökad delaktighet som kan leda till ett större ansvar för sin hälsa.
Det behövs även satsningar på IT-baserad modern patientutbildning, möjligheter till tätare kontakt med dietist, diabetessjuksköterska, och inte minst kurator. Det är exempelvis vanligt att unga tjejer medvetet tar för lite insulin i syfte att gå ner i vikt. Det kan leda till för högt HbA1c. Kropp och själ hör ihop, därför ska vi behandla båda.
Ju fler som når de mål som satts upp, desto mindre risk för allvarliga komplikationer och bättre möjlighet till ökad livskvalitet hos våra kommande generationer. Både berörda enskilda individer och samhället tjänar på detta.