Nedskräpningen kostar dig och din kommun stora summor varje år. Exakt hur mycket är det ingen som vet. En uppskattning som Håll Sverige Rent gjort är att nedskräpningen kostar svenska kommuner två miljarder kronor varje år, skattepengar som kunde använts till annat. Men det finns lösningar. I de kommuner som arbetar förebyggande mot nedskräpning minskar också omfattningen.
Att nedskräpningen upprör och engagerar är något som blir tydligt varje vår. Insändare, kommentarer i sociala media och ett stort engagemang bland deltagarna i Håll Sverige Rents stora skräpplockaraktiviteter varje år talar sitt tydliga språk. Tyvärr är det många som skräpar ner och enligt vad Håll Sverige Rent erfar blir det allt skräpigare i Sverige.
Det är illa. Förutom att det kostar stora summor pengar att städa skadar skräpet miljön och djur. Dessutom vet vi att skräp föder skräp – att redan nedskräpade platser drar till sig mer skräp som till slut leder till klotter och skadegörelse. En annan aspekt är att 80 procent av skräpet i havet kommer från land. Och våra hav är svårt nedskräpade med framförallt plast, vilket är ett mycket allvarligt miljöproblem.
Det vanligaste skräpet är utan tvekan fimpen; det kryllar av fimpar i de svenska städerna. Annars består allt mer av skräpet av plast. Skräp i allmänhet, framförallt i stadsmiljö, består till stora delar av olika förpackningar.
Men det är svårt att hitta nedskräparen. Enligt Håll Sverige Rents undersökningar är det en majoritet av befolkningen som aldrig slänger eller lämnar skräp på marken (71 procent). Och de som säger att de någon gång slänger skräp säger att de gör det mer sällan än någon gång i månaden. I en annan undersökning med djupintervjuer säger de flesta att det alltid är någon annan som är den ”verklige” nedskräparen. Dessutom är det väldigt få personer som blir tagna på bar gärning och drabbade av nedskräpningsboten som polisen kan dela ut. Förra året (2014) skrevs endast 195 nedskräpningsböter ut i hela landet.
I Sverige är det kommunerna som har renhållningsansvaret. Och det kostar kommunerna mycket pengar, dock vet ingen riktigt hur mycket. Naturvårdsverket försökte i samband med ett regeringsuppdrag om nedskräpning år 2008 att räkna ut kostnaden för nedskräpningen i landet, men var tvungna att ge upp eftersom enbart 16 procent av kommunerna kunde redogöra för vad nedskräpningen kostade. Håll Sverige Rent har med stöd av statistik från olika europeiska organisationers bedömningar dock gjort en uppskattning av kostnaderna i Sverige, en uppskattning som landade på två miljarder kronor om året. Två miljarder varje år i onödiga kostnader.
Men det finns lösningar. En är att kommunen börjar mäta hur nedskräpat det är och vilken typ av skräp som slängs. Genom att ta reda på nedskräpningens omfattning är det sedan enklare att sätta in rätt åtgärder och att arbeta strategiskt med nedskräpningsfrågan. Och det fungerar. I de kommuner som mäter skräp enligt Håll Sverige Rents och SCB:s metod minskar nedskräpningen. Dessa kommuner engagerar även årligen invånarna i skräpplockaraktiviteter och andra förebyggande aktiviteter, vilket också leder till en renare och tryggare närmiljö. I Sverige är det idag 21 kommuner som använder Håll Sverige Rents skräpmätningsmetod.
Håll Sverige Rent hoppas nu att fler kommuner tar nedskräpningen på allvar och börjar arbeta strategiskt med frågan. Det går att minska nedskräpningen – det är bara att sätta igång.