Förslag om att legalisera sexhandeln, förslag om att förbjuda abort, och så har vi förstås den vardagliga våldtäktsrapporteringen.
Den gemensamma nämnaren är att kvinnokroppen i alla dessa fall ses som en handelsvara och/eller ett objekt, där individen inte har rätt till sin egen kropp. Eftersom det är samma strukturer och normer som ligger till grund för allt kvinnoförtryck, ett förtryck som tar sig olika uttryck men drabbar kvinnor över hela världen, är det en högst aktuell global fråga och för jämställdheten ett enormt problem.
När medierna och andra målar upp bilden av den ”lyckliga horan” är det lätt att glömma bort hur verkligheten ser ut. Ett vanligt påstående i samband med detta brukar vara att kvinnorna valt det själva, och därmed skulle sexhandel vara okej.
För det första måste vi skilja på att ”välja” och att ”vilja” men också ställa frågan vad det var hon valde mellan. Ja, det finns kvinnor som ”väljer” att prostituera sig, men i de fallen så ses det många gånger som en tillfällig lösning på exempelvis en svår ekonomisk situation. Andra orsaker kan vara självdestruktivitet, eller att andra bättre alternativ helt enkelt saknas.
Även om det finns någon eller några undantag så förändrar det inte helhetsbilden och rättfärdigar heller inte sexköp. Den viktigaste frågan är inte huruvida en enskild kvinna eventuellt vill prostituera sig, om hon får ha anställningsavtal eller har möjlighet att gå med i facket. Det är så mycket viktigare att beakta den människosyn en legalisering av sexhandeln innebär.
För vad är det egentligen för människo- och kvinnosyn vi har när vi säger att det är okej att män köper kvinnor?
Att dessutom påstå att en legalisering av sexhandeln skulle bidra till bättre villkor och en ökad säkerhet för den prostituerade är en naiv och felaktig bild.
Vi finner bevis i Holland där den illegala marknaden och trafficking till och med ökat efter legaliseringen av sexhandeln, då efterfrågan ökat och det varit brist på kvinnor som velat prostituera sig. Likaså i Tyskland framgick det av utvärderingen (som gjordes fem år efter legaliseringen av sexhandel) att endast en procent av de prostituerade hade anställningsavtal som ”sexarbetare”.
Att sälja sin kropp för sexuella ändamål är inte och kommer aldrig att bli som vilket arbete som helst. För när allt kommer omkring så visar nästan all forskning att kvinnor som kan tjäna pengar på annat sätt varken vill eller väljer att prostituera sig.
Och du som förespråkar sexhandel borde ställa frågan till dig själv (och ge ett ärligt svar); hade du varit lika positiv om den prostituerade varit din mamma/dotter/flickvän/fru/syster?