Enligt en OECD-rapport från 2008 har skolledningens betydelse för skolans utveckling och resultat uppmärksammats stort de senaste decennierna, och det över hela världen. Det är därför mycket glädjande och intressant att den forskningen nu äntligen också har uppmärksammats av Socialdemokraterna.
En slutsats från rapporten är att skolledarna har en viktig roll för att skapa förutsättningar för effektiv undervisning och effektivt lärande. Det är också därför alliansregeringen har förtydligat rektorsrollen i den nya skollagen och satsat på åtgärder som stärker det pedagogiska ledarskapet.
Det är numera obligatoriskt för nyanställda rektorer att genomgå det så kallade rektorsprogrammet, som omfattar en termins högskolestudier. Och för att ytterligare stärka rektorerna i styrnings- och ledningsfrågor anordnas sedan två år det så kallade rektorslyftet.
Enligt Skolverket var 97 procent av rektorerna mycket nöjda med utbildningen och ansåg att de förbättrat sitt pedagogiska ledarskap. I delbetänkandet ”Det tar tid” som presenterades i maj 2013 gör utredarna bedömningen att rektorsutbildningen och rektorslyftet tillsammans med andra åtgärder bör kunna bidra positivt till studieresultat och skolans måluppfyllelse. Men att vi i internationella mätningar inte kommer att kunna se effekterna av detta förrän om några år. Det tar tid att vända en kravlös skola.
Förutom de olika insatser staten nu gjort måste skolhuvudmännen ta sitt ansvar och utifrån lokala förutsättningar skapa möjligheter för rektorerna att genomföra sitt uppdrag.
Avgörande för goda resultat är studiemotiverade elever som möter kunniga, duktiga och ambitiösa lärare som arbetar på ett inkluderande arbetssätt. En modern kunskapsskola måste se till alla elevers behov och aldrig acceptera att kön eller social bakgrund får ett avgörande inflytande på hur väl eleven lyckas i skolan.
De skillnader vi ser mellan skolor men framförallt inom samma skola är en samhällsutmaning som vi moderater tar på stort på allvar.
Resurserna till skolan har ökat med hela miljarder miljarder kronor sedan alliansregeringen tillträdde 2006, per elev innebär det en förstärkning med ungefär 2100 kronor.
I spåren av den senaste Pisa-undersökningen ropas nu på allehanda åtgärder. Faktum är dock att de svenska elever som skrev provet i mars 2012 hade fått sina första betyg i åttan och fick göra sina första nationella prov i nian.
Denna återkoppling var alldeles för sen. Det är inget försvar, men en del av förklaringen till de försämrade resultaten som vi tyvärr sett sedan Pisa-mätningarna började göras år 2000.
I dag finns tydliga mål om att elever ska kunna läsa, skriva och räkna redan i trean och elevernas kunskapsnivå bekräftas i nationella prov i samma årskurs. Detta för att tidigt kunna ge stöd och hjälp till de som behöver det. Det ger helt andra redskap för att möta elevernas behov.
Målet är tydligt, Sverige ska ha en kunskapsskola som rustar varje elev, oavsett bakgrund för såväl livet som arbetsmarknaden. Det är inte en åtgärd som gör skillnad utan vi måste ha många olika åtgärder för att höja skolresultaten och för att kunna tillgodose alla elevers behov.
riksdagsledamot från Östergötland
ledamot i utbildningsutskottet