Debatt: En skola för alla

Att tidigt fĂ„ hjĂ€lp och stöd kan vara avgörande för hur en elev klarar skolan. I Sverige har det lĂ€nge funnits en lĂ„tgĂ„-mentalitet. FörĂ€ldrar till elever pĂ„ lĂ„gstadiet, som har bekymmer med exempelvis lĂ€sinlĂ€rningen, har ibland fĂ„tt höra ”att problemen vĂ€xer snart bort”. Vi moderater menar att det finns inget att vĂ€nta pĂ„.

Motala2013-06-14 06:00
Betty Malmberg (M) riksdagsledamot frĂ„n Östergötland ledamot i utbildningsutskottet
Det hĂ€r Ă€r en debattartikel. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

DĂ€rför föreslĂ„r vi i vĂ„r skolrapport, ”En modern skola för alla”, att förskoleklassen ska bli obligatorisk och att alla barn i slutet pĂ„ vĂ„rterminen inför skolstarten genomgĂ„r en behovsbedömning.

Syftet med detta Àr att tidigt upptÀcka de barn som kan behöva extra stöd i nÄgon form. Vi ser detta som en möjlighet att öka likvÀrdigheten inför starten i Ärskurs 1. I dag gÄr cirka 95 procent av alla sexÄringar i förskoleklass. Men det finns ocksÄ kommuner dÀr bara tre av fyra sexÄringar gÄr i förskoleklass. Genom att göra förskoleklassen obligatorisk nÄr skolan ut till alla elever redan i sexÄrsÄldern. Det innebÀr helt andra förutsÀttningar och ger möjligheter att i tid upptÀcka elever i behov av stöd och hjÀlp.

Men det Àr inte bara att problemen ska upptÀckas i tid utan eleven ska ocksÄ fÄ det stöd han eller hon har rÀtt till. Jag blir uppriktigt sagt arg nÀr jag fÄr signaler om att barn och ungdomar med lÀs- och skrivsvÄrigheter inte fÄr den hjÀlp och det stöd de har rÀtt till. Den nya tekniken ger stora möjligheter för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och skapar ocksÄ förutsÀttningar att bÄde variera och individualisera undervisningen. Men dÄ ska den ocksÄ anvÀndas. Det finns sÄvÀl resurser som möjligheter för detta.

Till exempel finns det i dag 155 stycken sĂ„ kallade skoldatatek spridda över landet som har till uppgift att stimulera och stödja pedagoger som arbetar med elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Sju av dessa ligger i Östergötland. Dessutom har specialpedagogiska myndigheten rĂ„dgivare som kan ge barn och förĂ€ldrar stöd och inspiration. Skolan mĂ„ste bli bĂ€ttre pĂ„ att ta till vara dessa möjligheter. Sedan gĂ€ller att eleverna fĂ„r anvĂ€nda de tekniska hjĂ€lpmedel som finns utvecklade nĂ€r de tycker att de har behov av det. För en tid sedan uppmĂ€rksammades jag pĂ„ att elever inte fĂ„r anvĂ€nda sina ”ordinerade” hjĂ€lpmedel sĂ„som talsyntes, nĂ€r det Ă€r dags för att skriva nationella prov. Det Ă€r inte klokt. Vissa elever hade som kompensation erbjudits lĂ€ngre tid för att skriva proven, men det hjĂ€lper ju inte. Jag menar, om nĂ„gon förbjöd mig att ha glasögon nĂ€r jag ska skriva ett motsvarande prov, hjĂ€lper det inte hur mycket extra tid jag skulle fĂ„. Jag skulle ju Ă€ndĂ„ inte kunna se texten. NĂ„vĂ€l, jag har tagit upp frĂ„gan politiskt och vet att olika myndigheter diskuterar den just nu.

År 2013 Ă€r den moderna tekniken en integrerad och sjĂ€lvklar del i det moderna samhĂ€llet. NĂ€r datorer och annan modern teknik anvĂ€nds i alla samhĂ€llssektorer fĂ„r skolans verklighet inte se annorlunda ut. Vi vet att vissa elever fĂ„r kĂ€mpa hĂ„rdare Ă€n andra med lĂ€sningen eller matten men skolan har ett tydligt ansvar att underlĂ€tta deras situation.

Om det handlar om hjÀlpmedel eller fler timmar med speciallÀraren beslutas pÄ respektive skola. För om vi lÀser med öronen eller ögonen har ingen betydelse nÀr tekniken finns.

LĂ€s mer om
Motala