Med anledning av ett flertal insändare gällande för och framförallt emot aktivitethall med möjlighet för bandyträning och spel finner vi, bildningsförvaltningen verksamhet fritid, anledning att redovisa ren fakta samt de trender som finns gällande bandysporten. Vi följer löpande trender inom fritidssektorn inklusive idrotterna i Sverige.
Synpunkter har framförts om att bandy ska spela utomhus, bandysporten är utdöende etc etc.
När det gäller bandys död kan vi konstatera att publiksnittet i bandys elitserie endast slås av fotbollens allsvenska och superettan samt ishockeyns elitserie och allsvenskan samt speedwayens elitserie. Bandyn har alltså högre publiksnitt i sin högsta serie än både handbollen och innebandyn. Nyligen spelades SM-finalen på Friends Arena i Solna inför närmare 40 000 åskådare denna publiksiffra trots direktsändning i televisionen. Därmed kan vi konstatera att bandyn inte är en döende sport.
Breddbandyn kommer under en överskådlig framtid sannolikt för evigt spelas på utomhusarenor. Däremot om vi diskuterar elitverksamhet för bandy så är tillgången till en aktivitetshall med möjlighet för bandy en absolut nödvändighet. Från årets SM-slutspel kan noteras att tre av fyra semifinallag gällande herrseniorer var klubbar från kommuner med inomhushall. När det gäller semifinalerna för juniorer 20 respektive 18 år fanns endast ett av totalt åtta lag som inte hade tillgång till inomhushall. Undantagen i båda dessa fallen var Hammarby IF – att storstadens förutsättningar här spelat en avgörande roll är ingen överdrift att påstå. Slutsatsen och bedömningen är därmed att om man inom kommunen vill ha bandy på elitnivå är det bara att inse att en inomhushall är en absolut nödvändighet.
Beträffande publiksnittet kan konstateras att två av de tre klubbar med högst publiksnitt var klubbar som spelade i inomhushallar – även här var Hammarby IF undantaget. De fem klubbar med sämst publiksnitt var samtliga klubbar som spelade på utomhusarenor.
Förutom att ge förutsättningar för elitbandy har ungdomsverksamheten växt och utvecklats mycket på de platser där det finns möjlighet till träning och spel i en inomhushall.
En aktivitetshall är inte enbart en tillgång för bandyn. Under issäsongen, perioden september – mars, kommer den att i likhet med nuvarande isbana att nyttjas ca 30-35 % för bandy-verksamheten. Resterande tid kommer anläggningen att vara en resurs för skolor, förskolor och allmänhet samt övriga föreningar. Perioden april – augusti då det inte är is i hallen finns förutsättningar att bedriva diverse andra verksamheter.
Vid kontakter med kollegor från andra kommuner märks att bandyn fortfarande är ett varumärke för Motala. Slutsatsen från vår sida är att vill man även i framtiden att bandyn ska ges förutsättningar att vara på högsta elitnivå så är en aktivitetshall med möjlighet för bandy en absolut nödvändighet.
Tony Westling Fritidsstrateg