Vi har många modiga och starka kvinnor att tacka när det gäller samhällsutvecklingen mot bättre jämställdhet. Inför Internationella kvinnodagen den 8 mars bör vi påminnas om några av dessa pionjärer!
1903 grundades Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt. Rektor Anna Whitlock var dess första ordförande, men det var den omtalade läkaren och politikern Karolina Widerström (1856 – 1949) som ledde föreningen till seger. År 1888 blev hon Sveriges första legitimerade kvinnliga läkare.
Hon var också en framstående medicinsk opinions- och folkbildare. Som kvinna hade hon inte rätt till tjänst på sjukhus! Hon fick öppna egen gynekologisk mottagning, vilken hon drev till 1925. Hennes väntrum var alltid fullt av kvinnor som behövde gynekologisk hjälp. Vid studiebesök tog jag ibland med mina elever – blivande läkarsekreterare – till Karolina Widerströms museilägenhet i Stockholm. Hennes samhällsgärning behövde uppmärksammas och besöket uppskattades av eleverna.
Bland rösträttsaktivisterna kan också nämnas publicisten Ann Margret Holmgren, som reste runt i hela Sverige för att sprida budskapet. Hennes engagemang för kvinnlig rösträtt hade väckts genom kontakter med den norska kvinnorörelsen. Hennes sentida släkting Alice Ekman, medlem i Folkpartiet i Motala fram till sin död 2014, kunde berätta om Holmgrens brinnande entusiasm. A M Holmgren var även vice ordförande i Sveriges kvinnliga fredsförening.
Även Elin Wägner och Selma Lagerlöf väckte kvinnors medvetenhet om orättvisorna genom sina böcker. Selma Lagerlöf var med i en landsomfattande namninsamling för kvinnlig rösträtt samt höll ett uppmärksammat anförande i rösträttsfrågan på den internationella kongressen i Stockholm 1911. Dessa författares tidlösa och välskrivna böcker kan uppmärksammas mer även i vår tid för att påminna om den envisa kamp som fördes för något som vi idag betraktar som en självklarhet.
1906 fick Finland kvinnlig rösträtt, 1913 var det Norges tur och 1915 Danmark. Sverige fick det först 1919, sist av länderna i Norden! När det sedan blev allmänna val 1921 tog min mormor på sig finaste hatten och gick och röstade för första gången. Det var en högtidsdag för Sveriges kvinnor!
Men - efter 100 år! Det finns mycket kvar att göra när det gäller jämställdhet i samhället, inte minst i yrkeslivet och i hemmen. Får unga kvinnor mer tid att också engagera sig politiskt, så får vi ett bättre beslutsfattande och ett medmänskligare samhälle!