De lämnade också förslag på vad som borde göras. Något som Alliansregeringen har hörsammat och genomfört. Med de reformer som sjösattes sommaren 2011 fick svensk skola därför en välbehövlig nystart. Nu finns det redan i årskurs 3 mål för vad eleven ska kunna då det gäller läsning och matematik. Och detta kopplat till de nationella prov som görs i samma årskurs gör att det tidigt står klart vilka elever som behöver hjälp och stöd alternativt extra utmaningar.
Svensk skola har under lång tid kännetecknats av att vänta. Mycket har skjutits på framtiden för att man trott att eleven kanske mognar sent, har det jobbigt hemma eller för att man helt enkelt inte har velat peka ut elever i behov av särskilt stöd. Tyvärr blev lösningen att eleven lämnades alltför ofta med ”eget” arbete. Mycket har dessutom gjorts som man alltid gjort, vetenskap och evidens har inte prioriterats. Att det första betyget kommit i årskurs 8 med ett år kvar i grundskolan har varit en chock för många och en oöverstiglig uppgift att ändra till det bättre där det behövts.
Med PISA-resultaten i färskt minne måste vi besinna oss och tänka efter. Nu gäller det att inte gripas av panik utan tvärtom visa respekt för rektorernas, lärarnas, elevernas och övrig personals arbetsplats, skolan.
Nu jagas febrilt efter syndabockar men inget av detta för utvecklingen framåt. Det är en mycket allvarlig situation vi befinner oss i och den förtjänar att tas på största allvar.
Men några sakupplysningar är på plats: PISA-undersökningen gjordes i mars 2012 och eleverna som deltog fick sina första betyg i årskurs 8 och skrev sina första obligatoriska nationella prov i 9:an. De eleverna har därför inte omfattats av de reformer som Skolverket rekommenderade 2005 och som Alliansen har sjösatt.
Jag ser på mina besök i grundskolor runt om i Sverige att det görs stora framsteg i arbetet med att motivera eleverna i sina studier. Det pågår ett systematiskt kvalitetsarbete och ett kollegialt lärande som har gett resultat.
En bra skolledare kan få sina lärare att ta fram fantastiska resultat och förmågor precis som en bra lärare kan få en elev att ta fram fantastiska resultat och förmågor. Vi måste ha en skolorganisation som genomsyras av engagemang och höga förväntningar i alla led och med tydliga kontrollstationer utefter vägen för att hela tiden följa upp att man når de uppställda målen. Därför ska vi fortsätta på den inslagna vägen med kvalitativ och lärarledd undervisning, tidigare kunskapsuppföljning och fortsatta satsningar på att göra läraryrket attraktivt.
Att kunskapsklyftorna ser olika ut mellan skolorna skylls ofta på det fria skolvalet. Så enkelt är det inte. Skillnaden är också stor inom skolor. Det kan heller inte vara ett problem att vissa skolor presterar bättre resultat än andra. Utmaningen är att få alla skolor att lyckas i sitt kunskapsuppdrag.
riksdagsledamot i Östergötland
ledamot i utbildningsutskottet