De nya moderaterna har vunnit två riksdagsval på en idé, nämligen att skattesänkningar skulle skapa jobb. Med lägre arbetslöshet skulle skatteintäkterna öka. Därmed skulle välfärden kunna få sitt, samtidigt som regeringen skulle kunna ta ansvar för de offentliga finanserna.
Denna politik har prövats i snart åtta år. Resultatet är tydligt. Det blev inga jobb. Arbetslösheten har bitit sig fast och i dag står 400 000 människor utan arbete. 70 000 av dessa har varit arbetslösa mer än två år.
Regeringen har sänkt skatten med mer än 130 miljarder kronor. Det har urholkat de offentliga finanserna och tvingat välfärden att stå tillbaka. Stora överskott har förvandlats till ett underskott på över 70 miljarder kronor och skolresultaten faller snabbare än i något annat OECD-land.
Nu har Moderaterna förstått att svenska folket inte vill fortsätta att låna till skattesänkningar. Moderaterna försöker därför påskina att man gör en generell och uppriktig omsvängning och utlyser två års skattesänkarpaus. Vi har hört det förut. Inför valet 2010 lovade Reinfeldt ett tillfälligt stopp för skattesänkningarna under 2011 och förband sig till att bara sänka skatterna under mandatperioden om ”överskott säkrats” i statens finanser. Trots dessa löften har skatten sänkts på lånade pengar såväl 2011, 2012, 2013 och nu senast i januari 2014.
Men det är inte bara Moderaternas historia som gör att denna retoriska omsvängning klingar falskt. De borgerliga partierna har nämligen själva beslutat att fortsätta på den inslagna vägen. På sina partistämmor antog man en mängd nya skattesänkningar: ett sjätte jobbskatteavdrag, sänkt bolagsskatt, höjd brytpunkt, slopad värnskatt, RIT-avdrag, ökad avdragsrätt för gåvor och sänkt tjänstemoms är bara några av de förslag som partierna ställer sig bakom. Sammantaget förväntas detta kosta 70-100 miljarder.
När man nu utlovat en paus i skattesänkningarna 2015 och 2016 betyder det att man siktar in sig på 2017 och 2018.
Vi socialdemokrater prioriterar annorlunda. Vårt mål är att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. För att nå det målet krävs ökade utbildningssatsningar och investeringar i infrastruktur, bostäder och innovation.
Nu står fortsatta skattesänkningar mot investeringar i fler jobb och bättre skola. Det är dags för förändring.
riksdagsledamot
riksdagskandidat
Socialdemokraterna – Framtidspartiet