Ideologier som har sin grund i nazism, fascism och kommunism har inte tillfört något gott för mänskligheten, i stället obeskrivligt förtryck och omänskliga lidanden. Skolornas medverkan under ”Minnesdagen av Förintelsen” är därför grundläggande för att behålla våra demokratiska värderingar. Vi kan inte ta för givet att dessa inte kan ifrågasättas. Alla, som varit ute på nätet, ser vad som pågår. Där fiskar man verkligen i grumliga vatten. Det skrivna ordet är ett av de starkaste vapen som finns och kan användas i både goda och onda syften.
Därför måste våra grundvärderingar ständigt förankras hos nya generationer. Speciellt lärarna i historia, samhällskunskap och svenska har ett stort ansvar att förmedla kunskapen inte minst via böckerna. "Anne Franks dagbok", "Boktjuven" av Markus Zusak, "Sarahs nyckel" av Tatiana de Rosnay och nu senast "Ett kort uppehåll på vägen till Auschwitz" av Göran Rosenberg är utmärkta exempel för svenska skolelever att läsa, begrunda och diskutera. Även Nobelpristagaren Alexander Solsjenitskins bok Gulagarkipelagen, Montefiores Stalin den röda tsarens hov eller den nyligen utgivna Operation Norrsken av Christoph Andersson, där han grävt fram sanningen om den östtyska säkerhetstjänsten Stasis försök att infiltrera vårt samhälle.
Kommunismens – över lång tid 100 miljoner offer – ska därför inte glömmas bort. Det som började med Stalins utrotning av två miljoner ukrainska bönder genom svält och deportering till Sibirien för att kunna kollektivisera jordbruket i Sovjet, fortsatte med likvidering av oliktänkande och ockupation av baltstaterna och efter andra världskriget även förtryck och angiveri av halva Europas befolkning. 1900-talet var en mörk era i Europas historia.
Det finns de som fortfarande beklagar Berlinmurens fall. Men i Sverige tog Vänsterpartiet-Kommunisterna snabbt bort K i partinamnet och de gamla partiledarna gjorde avbön. Efter att ha varit både döva och blinda under årtionden!
Fackföreningsivraren, tillika min morfar, sa alltid: ”Vi socialdemokrater ska hålla en klar rågång mot kommunisterna!” Detta efter att en ungdomskamrat hade åkt till ”drömlandet” Sovjet under 1920-talet och därefter kommit tillbaka djupt desillusionerad. Denne Johansson ville aldrig mer höra talas om kommunismen och hämtade sig aldrig från chocken med hur det var i verkligheten.
Ideologier med ovanstående värdegrunder lärde jag mig därför tidigt att ta avstånd ifrån och aldrig någonsin lita på – varken i dåtid eller nutid!
Gun Jareblad (FP)