I kris efter kris gĂ„r staten in och skjuter till pengar för att rĂ€dda marknaden. Finanskrisen 2008 ledde till historiska stöd- och stimulanspaket, bĂ„de frĂ„n regeringar och centralbanker. Men de bleknar i jĂ€mförelse med vad som kommit i coronakrisen â den mest dramatiska globala krisen sedan 1930-talets depression.
ââSjĂ€lvklart fĂ„r det konsekvenser och pĂ„verkar hur folk beter sig. De ser hur smĂ„ riskerna Ă€r. De kommer lĂ„na Ă€nnu mer. De kommer anvĂ€nda Ă€nnu mindre buffertar, sĂ€ger Lars Heikensten i samband med en paneldebatt om risker i finanssektorn i coronakrisen.
ââMĂ„nga har tjĂ€nat stora pengar pĂ„ denna strategi, bland annat i riskkapitalsektorn under de gĂ„ngna 20 Ă„ren. Varför ska de sluta nu? Den stora frĂ„gan för mig Ă€r, nĂ€r ska allt detta ta slut? tillĂ€gger han.
"Mer sprit i bÄlen"
Uttalandet görs sedan Heikensten â med hĂ€nvisning till William McChesney Martin Jr, ordförande för USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) 1951â1970 â sagt att centralbankens roll Ă€r att ta bort bĂ„lskĂ„len nĂ€r festen kommit igĂ„ng.
ââMin kĂ€nsla nu Ă€r att centralbankerna fyller pĂ„ med Ă€nnu mer sprit i bĂ„len, sĂ€ger han.
Heikensten varnar för att de politiska konsekvenserna kan bli allvarliga och att de stora utmaningar demokratiska institutioner runt om i vÀrlden nu stÄr inför hÀnger samman med missnöje med den förda politiken.
I paneldebatten, arrangerad i samband med en Ärlig presentation av rapporten Nordic Economic Policy Review, deltar tvÄ andra tidigare riksbanksledamöter: Kerstin Hessius och Karolina Ekholm.
ââVarken företagen sjĂ€lva, finansmarknaden eller bankerna klarar att bĂ€ra den ökade kreditrisken som skapas av den hĂ€r typen av nedstĂ€ngningar, sĂ€ger Kerstin Hessius, nĂ€r hon förklarar varför hon ser ett behov av mer statliga stödĂ„tgĂ€rder i coronakrisen.
Problemen pÄ kreditmarknaden slog till över natten, nÀr covid-19-pandemin ledde till nedstÀngningar av mÄnga av Europas största ekonomier. Konsekvensen blev en stor ökning av risker i banksektorns befintliga utlÄning samtidigt som allt fler företag började anvÀnda sina innestÄende krediter eller ansökte om nya lÄn.
Motiverat att lyfta bort risk
Varken Hessius eller Ekholm ser nÄgot alternativ till statliga stödÄtgÀrder som stödköp, likviditetsstöd och statliga lÄnegarantier i denna situation.
ââDet Ă€r motiverat med statliga Ă„tgĂ€rder för att lyfta bort risker, sĂ€ger Ekholm.
Den danske professorn Jesper Rangvid vid Köpenhamns handelshögskola har i en artikel i Ă„rets rapport beskrivit hur det nordiska banksystemet gĂ„tt in i coronakrisen betydligt bĂ€ttre rustat, med vĂ€sentligt större kapitalbuffertar Ă€n de hade inför finanskrisen 2008â2009.
Han Àr dock osÀker pÄ att det rÀcker.
ââDet Ă€r klart att om problemen blir stora i sydeuropeiska banker kan det sĂ€kert fĂ„ spridningseffekter i nordiska banker. Jag Ă€r ocksĂ„ ganska övertygad om att nordiska banker kommer att fĂ„ egna problem, sĂ€ger han.
Utmaningar för nordiska banker
Inte minst befarar han problem för banker med stor exponering mot detaljhandel och besöksnÀring.
ââDet vore faktiskt konstigt, med tanke pĂ„ djupet i recessionen, om det inte dyker upp utmaningar för nĂ„gra nordiska banker, tillĂ€gger han.
Det vÀrsta vore om det ovanpÄ detta blir en andra vÄg av covid-19-smitta i Europa, enligt Rangvid.
Han hÄller med Heikensten om att allt statligt stöd skapar lÄngsiktiga utmaningar, men ser inte heller han nÄgot alternativ mitt i krisen. Han pÄminner om att all expertis pÄ krishantering, frÄn IMF till OECD, ser sÄ kallad keynesianism som enda vÀgen att gÄ just nu.
ââDet Ă€r bra att hĂ„lla med dem pĂ„ kort sikt, sĂ€ger han.