Bunden eller fast boränta – så kan du tänka

Stiger alla bolåneräntor?

– Sedan ett drygt halvår har vi sett att de långa räntorna stiger, vilket har påverkat de bundna räntorna. De långa räntorna har koppling till framför allt USA, säger Américo Fernández, privatekonom på SEB.

Men sedan Ryssland invaderade Ukraina så har inflationen tagit allt mer fart. Det har fått Riksbanken att börja andas om tidigare räntehöjningar för styrräntan.

– De rörliga räntorna har mer koppling till Riksbankens agerande, säger han.

– Vi förväntar oss räntehöjningar tidigare, och inte bara för räntor med långa bindningstider, säger Shoka Åhrman, privatekonom på SPP.

.

Vad händer med min kostnad för att bo?

Höjs räntan så ökar förstås kostnaden för att bo, konstaterar Claudia Wörmann, boendeekonom på statliga SBAB.

– Räntorna är på väg upp. Vi har haft pandemi, och nu krig, med skenande elpriser och bränslepriser. Det är också en form av boendekostnad, säger Claudia Wörmann.

Elkostnader och bränslepriser slår hårt för exempelvis den med dryga elräkningar, eller som bor på landet och måste köra bil. Nu kommer också de stigande räntorna, och det gör det svårt för många, tycker hon.

– Då kan det vara svårt att gardera sig, säger hon.

Sharon Lavie, sparekonom på Schibsted, tycker att det är extra viktigt nu att lägga undan en slant varje månad som buffert, både för stigande räntor men också för allt det andra som nu blir dyrare.

.

Finns risker för samhällsekonomin då räntorna stiger?

Tidigare har en mycket stor del av hushållen valt rörlig ränta för sina bolån. Nu har det börjat vända – både enligt SEB och SBAB är det allt fler som vill ha bundna lån. Det gäller både nya lån och befintliga. Enligt SEB:s egen undersökning planerar 17 procent av kunderna att binda.

– Finansinspektionen och Riksbanken har pekat på samhällsaspekterna då många har rörliga lån. Då slår det direkt på boendekostnaden i hushållens ekonomi, och det finns en risk för en nedgång i ekonomin, säger Américo Fernández.

Men Claudia Wörmann ser att det snarare är andra faktorer än boräntorna som innebär en risk för samhällsekonomin nu.

– Vi ser med förskräckelse på stigande räntor. Men de stiger från väldigt låga nivåer. Elen och drivmedlet är nog större risker, säger hon.

.

Är det smart att binda sitt bolån?

– Det är inte dåligt att binda sin ränta, säger Frida Bratt, sparekonom på Nordnet.

Räntorna kommer inte att sjunka, tror hon, och med dubbelt så höga räntor i sikte kan det vara värdefullt veta vad kostnaden blir.

– Jag tycker att man ska ställa sig frågan om man klarar av en ränta på 3 procent. Om svaret är ja, så tycker jag att man kan behålla sin rörliga ränta, såvida man inte ska flytta eller byta bank. Det är ingen panik att binda nu, säger Sharon Lavie.

Américo Fernández är inne på samma linje. Visst, räntorna stiger, men om lånen ska bindas eller inte är ett beslut som den egna ekonomin måste styra. Gapet mellan de allt dyrare bundna räntorna och de rörliga ökar framöver, tror han.

Shoka Åhrman pekar på en möjlighet som vissa banker tillhandahåller.

– Det finns de som har ett räntetak. Det finns alltså ett stopp för hur hög räntekostnaden blir, säger hon.

.

Om jag tänker sälja, kan jag binda lånet då?

Det finns en hake med bundna lån. Den som måste sälja bostaden under löptiden kan behöva betala det som bankerna kallar ränteskillnadsersättning. Det innebär att banken kompenserar sig för den förlust som det avbrutna låneavtalet innebär.

Men det är inte en sanning som alltid gäller, förklarar Américo Fernández.

– Bankerna har blivit mer flexibla, säger han.

Claudia Wörmann förklarar att banker kan göra något som de kallar byte av säkerhet, det vill säga att lånet följer med låntagaren när hen köper en ny bostad. Det är bara bostaden, det vill säga säkerheten för lånet, som byts ut. Då blir det inte fråga om någon ränteskillnadsersättning.

Men den som byter bank får vara beredd att betala ränteskillnadsersättningen. Det gör att det blir svårare att byta bank för den som bundit sina lån, konstaterar de.

.

Om jag ska binda, ska det gälla hela lånet?

Här råder delade meningar. Frida Bratt och Sharon Lavie tycker att man ska passa sig för att dela upp sitt lån i rörliga och bundna delar. Förhandlingspositionen om räntan gentemot banken blir usel, tycker de.

– Jag tycker inte det. Det blir svårare att förhandla. Jag tycker att man antingen ska binda allt eller ha rörlig ränta, säger Sharon Lavie.

Men Shoka Åhrman håller inte med. Det kan vara smart att sprida ut riskerna med olika bindningstider, tycker hon. Banken bör inte låta förhandlingen om räntan påverkas av att delar av ett lån binds, tycker hon.

Américo Fernández tycker också att det kan vara smart att dela upp sitt lån på flera delar.

– Om man vill binda så behöver man inte binda hela lånet. Man kan dela upp det för riskspridning, säger han.

.

Om jag binder, på hur lång tid är bäst?

Att binda hela sitt lån på bara en kort tid, som ett år, är inte att rekommendera, tycker de.

– Det ger inte så mycket. Man vill ju inte att alla bolånen faller ut på en gång, säger Shoka Åhrman, och rekommenderar att man väljer flera olika tider, som gärna är längre än bara ett eller två år.

– Lite längre tider är klokare, säger Frida Bratt.

Américo Fernández tycker också man ska välja flera bindningstider.

– Dela upp det på en rörlig del, och ett par olika löptider, som tre, fem eller sju år, säger Américo Fernández.