Fläsk och rysk energi gynnar matpriser i Kina

Den kinesiska inflationen steg med 1,0 procent i februari, vilket var den lägsta siffran sedan februari 2022. Pekings mål är att siffran inte ska överstiga 3 procent.

När det gäller livsmedelsinflationen sjönk den till 2,6 procent i februari jämfört med 6,2 procent månaden före. Frédéric Cho, oberoende Kinarådgivare och vice ordförande för Sweden-China Trade Council, betonar att lågt pris på fläsk spelar en central roll.

– Kina är både den största producenten och konsumenten av fläsk, och utgör över 50 procent av världsmarknaden, säger han.

Prisuppgången på fläsk sjönk från 11,8 procent till 3,9 procent i februari jämfört med januari.

– Innan pandemin drabbades Kina hårt av svinpest, hälften av landets grisar dog eller avlivades. Det slog hårt mot fläskindustrin, men nu har den återhämtat sig, säger Frédéric Cho.

Kinesiska nyåret viktigt

En annan förklaring till livsmedelsprisernas låga nivåer i februari är att firandet av det kinesiska nyåret i år inföll under januari.

– Konsumentprisindex (KPI) och livsmedelspriser går alltid upp vid kinesiska nyåret, säger Kristina Sandklef, oberoende Kinakännare som tidigare arbetat för Försvarsmakten, Ericsson och East Capital.

Eftersom det kinesiska nyåret förra året inföll den 1 februari, så påverkas KPI, enligt Kristina Sandklef. Det gäller framför allt pris på fläsk – en viktig ingrediens i dumplings som äts på nyår.

Vidare lyfter hon fram skillnaderna i energikostnader i Kina och väst.

– Våra högre livsmedelspriser beror till stor del på högre energikostnader. Kina har inte samma problem, eftersom Ryssland exporterar energi billigt till Kina och energikostnaderna är reglerade av den kinesiska staten.

Sänkt tillväxtmål

Förra året nådde inte Kina sitt tillväxtmål. Ekonomin växte med 3 procent; landets lägsta resultat sedan 1970-talet. På årets nationella folkkongress i början av mars tillkännagavs att årets tillväxtmål är omkring 5 procent. Detta ska genomföras utan nya stora stimulanspaket, enligt premiärminister Li Keqiang.

– Ekonomin är fortsatt påverkad av förra årets covid-nedstängningar, som ledde till avmattning och låg konsumtionsnivå. När landet nu öppnat upp igen är förhoppningen att inhemsk konsumtion ska ta fart och agera draglok, säger Frédéric Cho.

"Staten pillar i priserna"

Den kinesiska staten förbehåller sig rätten att vidta temporära prisstabiliserande åtgärder i ett läge av snabbt stigande priser, spekulation och hamstring, förklarar Frédéric Cho.

– Det finns ingen anledning för Peking att göra något i dagsläget. Men, skulle inflationen börja ta fart så har regeringen full koll och är beredd att agera.

– Kina är ingen fri marknadsekonomi och har prisregleringar inom flera områden, bland annat bensinpriser. Staten pillar i priserna för att den vill förhindra missnöje som skulle kunna leda till upplopp, säger Kristina Sandklef.

På den nationella folkkongressen meddelades även att Kina ska satsa motsvarande över 200 miljarder kronor på att stärka livsmedelssäkerheten och möta ökad efterfrågan, rapporterar South China Morning Post. Budgeten för spannmålsreserver växer därmed 13,6 procent.

– Det är därför kinesiska jordbruksbolag köper upp mark i andra länder för att säkra tillgångar. Peking tar höjd för framtida livsmedelsbrist och gör noggranna beräkningar, säger Kristina Sandklef.