Sedan Mark- och miljööverdomstolen avslog Cementas ansökan om nytt tillstÄnd till kalkbrytning i Slite pÄ Gotland har skrÀckscenarion frÄn flera branscher mÄlats upp. Bland annat har branschorganisationen Svensk betong och LKAB varnat för att den befarade bristen pÄ cement hotar Sveriges klimatomstÀllning.
Detta eftersom stora byggprojekt som Àr en del av klimatomstÀllningen Àr i behov av betong, och cementen i stÀllet skulle behöva importeras frÄn lÀnder som Turkiet, Algeriet och Kina, har Malin LöfsjögÄrd, vd pÄ Svensk betong, tidigare sagt till TT.
Men argumenten Àr tveksamma, sÀger Tove Malmqvist Stigell, hÄllbarhetsforskare pÄ KTH. Visserligen skulle transporten av stora mÀngder cement innebÀra en ökad klimatpÄverkan jÀmfört med om produktionen skett i Sverige, men generellt Àr utslÀppen frÄn transporten betydligt lÀgre Àn för att producera cement.
ââFramför allt Ă€r det kopplat till att man tĂ€nker att elektrifieringen av samhĂ€llet Ă€r en del av klimatomstĂ€llningen, och att det dĂ„ behöver byggas en del. Eftersom betong Ă€r det mest anvĂ€nda byggmaterialet tĂ€nker man att det skulle kunna hĂ€mma den utvecklingen, sĂ€ger Tove Malmqvist Stigell.
Cement stor klimatbov
Cement stÄr för Ätta procent av vÀrldens koldioxidutslÀpp. Om cementen tillverkas i Sverige eller nÄgon annanstans har i dagslÀget begrÀnsad betydelse, sÀger Tove Malmqvist Stigell.
ââAnvĂ€ndning av konventionell betong stĂ„r för en hög andel av klimatpĂ„verkan frĂ„n det byggande som sker i dag. SĂ„ Ă€r det oavsett om vi bygger med Cementas cement eller nĂ„gon annans cement, sĂ€ger hon.
Under processen frigörs stora mÀngder koldioxid som för miljontals Är sedan har bundits i kalkstenen. Dessutom mÄste man under tillverkningen komma upp i höga temperaturer för att fÄ i gÄng kemiska processer, och för det krÀvs en massa energi.
ââDĂ„ handlar det om vilka brĂ€nslen man anvĂ€nder i tillverkningen och fortfarande anvĂ€nder en betydande andel fossila brĂ€nslen, sĂ€ger Tove Malmqvist Stigell.
Andra material
90 procent av alla flerbostadshus byggs i dag i betong. Men under senare Är har metoder för att trappa ner pÄ betonganvÀndningen och i stÀllet anvÀnda andra material diskuterats.
Hos flera regioner finns aspekten med i klimatsatsningarna, och stora byggbolag som Skanska anvÀnder sÄ kallad grön betong i stÀllet för konventionell.
Kanske börjar man titta pÄ att minska betonganvÀndningen eller kombinera material i högre utstrÀckning, sÀger Tove Malmqvist Stigell.
ââJag tĂ€nker snarare att klimatomstĂ€llningen skulle kunna snabbas pĂ„ bland andra aktörer, som försöker driva utveckling av nya grönare betongsorter och sĂ€tt att bygga som skulle kunna minska klimatpĂ„verkan. Det skulle lika gĂ€rna kunna fĂ„ den konsekvensen, sĂ€ger Tove Malmqvist Stigell.
"FarhÄgan Àr överdriven"
Inte heller David Kihlberg, klimatchef pÄ Naturskyddsföreningen, tror att beslutet hotar klimatomstÀllningen.
ââJag tycker farhĂ„gan Ă€r överdriven. Det Ă€r inget snack om att vi kommer att behöva cement i framtiden, men inte i de volymer som man nu planerar för. Vi bygger fortfarande vĂ€ldigt mycket ohĂ„llbart, vi har bland annat stora vĂ€gbyggen pĂ„ gĂ„ng som direkt strider mot klimatmĂ„len, sĂ€ger han.
Naturskyddsföreningens lokala organisation pÄ Gotland har sedan start varit aktiva i mÄlet om Cementas tillstÄndsprocess i Slite pÄ Gotland. Likt andra aktörer ansÄg föreningen att Cementas miljökonsekvensanalys var osÀker, och yrkade i första hand pÄ att domstolen skulle avslÄ ansökan.
ââDet finns en anledning till varför man avslĂ„r den hĂ€r ansökan och det Ă€r för att man vid brytningen riskerar en oacceptabel pĂ„verkan pĂ„ miljön. Företagen sĂ€ger att svensk industri ligger i framkant vad gĂ€ller klimatomstĂ€llning, men det gör de ju tack vare svensk miljölagstiftning, inte trots, sĂ€ger David Kihlberg.