I takt med att Black lives matter-protesterna spridits över vÀrlden har uppmÀrksamheten fÀsts pÄ staters och företags historiska övergrepp. I Storbritannien har sökljuset riktats mot landets roll i den transatlantiska slavhandeln och flera anrika institutioner har tvingats rannsaka sig sjÀlva.
Senast i raden att rensa ut skelett ur historiens garderob Àr Bank of England. I ett uttalande skriver centralbanken att den "Àr medveten om oförsvarliga kopplingar till tidigare förestÄndare och direktörer och ber om ursÀkt för dem".
PortrÀtt plockas ned
Tidigare chefer som profiterade pÄ slaveriet ska fÄ sina portrÀtt nedplockade och banken ska i dialog med anstÀllda frÄn minoritetsgrupper förbÀttra sitt mÄngfaldsarbete.
Nyligen bad Àven Lloyd's, vÀrldens Àldsta försÀkringsmarknad, om ursÀkt för sin inblandning i mÀnniskohandeln och utlovade ekonomiskt stöd till minoritetsorganisationer, rapporterar The Telegraph.
Ăven storbanken Barclays uppger att dess historia "granskas i ljuset av den senaste tidens hĂ€ndelser", rapporterar BBC.
Gemensamt för finansinstitutionerna Àr att de alla förekommer i den databas som drivs av forskningscentret för studier av brittisk slavhandel vid University College London.
Offren lottlösa
Mellan Ären 1640 och 1807 förslavade Storbritannien 3,1 miljoner afrikaner och transporterade offren till Karibiens plantager och andra kolonier vÀrlden över. NÀr slaveriet avskaffades 1833 kompenserade regeringen slavÀgarna med motsvarande 1 900 miljarder kronor i dagens penningvÀrde, medan offren gick lottlösa.
PÄ bekostnad av slavarnas friheter och rÀttigheter skapades enorma rikedomar. Utöver de som var direkt involverade i slavhandeln gynnades enligt University College London Àven det offentliga genom skatteintÀkter och den spirande industrin genom investeringar.
"Kolonialt slaveri formade det moderna Storbritannien och vi lever alla fortfarande med dess arv", skriver forskningscentret pÄ sin sajt.