Generation corona – "90-talskrisen var annorlunda"

Generation corona – 64 000 ungdomar gĂ„r arbetslösa i Ă„r, och nĂ€sta Ă„r vĂ€ntas Ă€nnu fler unga vara utan jobb. Vad innebĂ€r det, nu och pĂ„ sikt? TyvĂ€rr en hel del, enligt forskningen. Arbetslöshet tenderar att fĂ„ lĂ„ngdragna effekter.

AnvÀnd tiden sÄ effektivt som möjligt. Deppa inte ihop. Det Àr ett av rÄden frÄn forskare som analyserat tidigare kriser Sverige gÄtt igenom. Arkivbild.

AnvÀnd tiden sÄ effektivt som möjligt. Deppa inte ihop. Det Àr ett av rÄden frÄn forskare som analyserat tidigare kriser Sverige gÄtt igenom. Arkivbild.

Foto: Jessica Gow/TT

Ekonomi, nÀringsliv & finans2020-11-07 11:15

Arbetsförmedlingens prognos för 2021 visar att vi snart har 74 000 unga arbetslösa mellan 18 och 24 Ă„r. Det Ă€r inte lika mĂ„nga som under 90-talskrisen, 1993 gick runt 122 000 arbetslösa.

– 90-talskrisen var en helt annan slags kris Ă€n den vi har nu. Den drabbade helt annorlunda, i alla branscher. Nu Ă€r det framför allt branscher dĂ€r mĂ„nga unga arbetar, sĂ€ger Annika SundĂ©n, analyschef pĂ„ Arbetsförmedlingen.

Men lÀrdomarna frÄn den krisen kan komma vÀl till pass nu.

Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet och ungdomsarbetslöshetsforskare, berÀttar att det forskats en del pÄ hur unga drabbas av arbetslöshet pÄ lÀngre sikt.

– Framför allt i forskning som gjorts utomlands sĂ„ har man hittat lĂ„ngvariga negativa effekter pĂ„ inkomsterna för dem som gĂ„r ut frĂ„n högskolan i dĂ„liga tider. Det blir svĂ„rare att hitta ett kvalificerat jobb.

Övervintra med utbildning

HÀr i Sverige Àr det lite rörigare att studera högskolestudenter eftersom utbildning inte kostar lika mycket som i andra lÀnder, och mÄnga unga kan "övervintra" genom att utbilda sig mer under krisen.

Han förklarar att effekterna ser lite olika ut för lÄg- respektive högutbildade.

– För dem som har en yrkesutbildning frĂ„n gymnasiet sĂ„ har det negativa effekter om de kommer ut i en kris. Det ser vi Ă€ven i Sverige. Men det klingar av snabbt. För dem sĂ„ handlar det mest om att ha ett jobb eller att inte ha det. Kommer de in pĂ„ arbetsmarknaden sĂ„ Ă€r problemet löst.

Högskoleutbildade kan dÀremot drabbas Àven pÄ lÀngre sikt dÄ de kvalificerade jobben Àr svÄra att fÄ. DÄ kan arbetslösheten ge effekter pÄ framtida inkomster eftersom de halkar efter frÄn början, förklarar han.

Arbetslöshet i början av karriÀren kan ocksÄ öka risken för framtida arbetslöshet.

Sist in först ut

– De som kom ut pĂ„ arbetsmarknaden precis före krisen Ă€r de första som fĂ„r gĂ„, och de som stĂ„r pĂ„ tur att komma ut drabbas ocksĂ„. Ju lĂ€ngre krisen pĂ„gĂ„r, desto tuffare blir det.

Men erfarenheter frÄn exempelvis företagsnedlÀggningar visar ÀndÄ att unga klarar sig bÀttre Àn Àldre, berÀttar han.

– Risken för framtida uppsĂ€gningar ökar, men den oron Ă€r större för Ă€ldre som blir arbetslösa.

Unga Àr rörligare och ofta mer anpassningsbara Àn Àldre, och det Àr en stor fördel i en kris, förklarar han.

– Det Ă€r ungdomars stora tillgĂ„ng. Det tycks ocksĂ„ som att arbetsmarknaden Ă€r ganska förlĂ„tande gentemot en period av arbetslöshet under en kris.

De unga hade det riktigt tufft under 90-talskrisen, men de allra flesta hittade en vÀg in, konstaterar han.

– Man ska inte se dem som en förlorad generation. Men det kanske inte blir som man har tĂ€nkt sig, sĂ€ger Oskar Nordström Skans.

Fakta: AnvÀnd din tid

LÀrdomar frÄn tidigare kriser visar att det det trots allt finns hopp, och att det gÄr att ta sig igenom en kris bÀttre genom att vara aktiv och försöka greppa de möjligheter som finns.

AnvÀnd tiden sÄ effektivt som möjligt. Deppa inte ihop.

Sök de jobb som finns, och ta alla jobb som Ă€r möjliga att fĂ„. Även praktikjobb och vikariat.

AnvÀnd kontakter.

Utbilda dig om det ökar chanserna till jobb.

KÀlla: Oskar Nordström Skans


Fakta: Deppigt pÄ 90-talet

Den djupa krisen som bröt ut i början av 90-talet började byggas upp decennierna innan. Onda tecken syntes redan lÄngt innan -92. I september det Äret kunde den svenska valutan inte lÀngre stÄ emot trycket, och rÀntechocken har blivit en symbol för krisen. Trots att marginalrÀntan höjdes till 500 procent för att försvara den fasta vÀxelkursen kunde den svenska kronan inte försvaras. Valutan föll. Resultatet blev en jÀttedevalvering, som gjorde Sverige och svenskarna fattigare.

Valutakrisen Ätföljdes av flera olika allvarliga kriser. Till exempel en jobbkris, med en mycket hög arbetslöshet som drabbade bÄde industri och tjÀnsteproduktion brett.

Samtidigt var bostadsrÀntorna mycket höga. 1990 lÄg rörlig rÀnta pÄ 14,5 procent. 1992 var den uppe i hela 24 procent, och 1994 hade den sjunkit tillbaka till "bara" 10 procent.

Förutom jobbkrisen och rÀntekrisen uppkom en bankkris, dÄ flera stora banker höll pÄ att gÄ omkull, och en fastighetskris, dÄ vÀrdet pÄ bÄde lokaler, villor och lÀgenheter föll enormt kraftigt. MÄnga, bÄde företag och privatpersoner, förlorade stora pengar.

Efter nÄgra Är började ekonomin ÄterhÀmta sig. Industrin kom tillbaka sÄ sakteliga.

KÀlla: Robert Bergqvist, SEB, Arbetsförmedlingen bolÄnerÀntor.com

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!