Vindkraften vÀxer sÄ det knakar i Sverige, framför allt lÀngst i norr. Prognoserna frÄn branschen och Energimyndigheten pekar pÄ att vinden om cirka 3-4 Är kommer att producera lika mycket el som kÀrnkraften, baserat pÄ de planerade projekt som vindkraftsbolagen har.
Men det sker inte utan gnissel. FÄ vill ha vindkraftssnurrorna inpÄ knuten och marken Àr en bristvara i mer tÀtbebyggda omrÄden.Exempelvis finns vÀldigt lite vindkraft i Stockholmsregionen, dÀr elen behövs som mest. Lokal opinion mot kan fÄ kommunpolitiker att dra öronen Ät sig och sÀtta stopp utan att behöva förklara sig.
RÀtt med förbehÄll
Det kommunala vetot Àr dock pÄ vÀg att begrÀnsas. En utredning Àr tillsatt av regeringen och utredaren Lise Nordin har linjen klar. Hon Àr fullt medveten om att vindkraftsbranschen Àr missnöjd med osÀkerheten som det kommunala vetot medför, och framför allt att ett besked kan komma vÀldigt sent.
ââJag tycker det Ă€r rimligt att kommunen fortsatt har rĂ€tten att sĂ€ga nej till vindkraft, men det mĂ„ste vara ett regelverk som gör att det blir mer förutsĂ€gbart och rĂ€ttssĂ€kert. I dag finns det mĂ„nga exempel pĂ„ projekt som kanske har pĂ„gĂ„tt i fem Ă„rs tid, man har haft dialog med kommunen och vĂ€ldigt sent fĂ„r man ett beslut i kommunfullmĂ€ktige om ett nej. SĂ„ segdragna processer tjĂ€nar ingen pĂ„, sĂ€ger Lise Nordin.
MÄnga faktorer kan vÀga in. Kommuner vill ofta ha nÄgon form av ekonomisk ersÀttning för att sÀga ja. Det kan ibland göra att kommunerna kan pressa vindkraftsbyggarna pÄ pengar, eller sett tvÀrtom, att bolagen betalar för ett ja.
75 procent fÄr grönt
SÄ Àven om det inte direkt ingÄr i utredningens direktiv sÄ Àr det nÄgot Lise Nordin kikar pÄ.
ââDet finns mycket i vĂ„rt utredningsarbete som talar för att reglera den ekonomiska ersĂ€ttningen, att det ska vara förutsĂ€gbart och rĂ€ttssĂ€kert.
Omkring 75 procent av alla projekt som ansökt om tillstÄnd fÄr klartecken. Av de 25 procent som nekas beror det i ungefÀr hÀlften av fallen pÄ att kommunpolitikerna sÀger nej. Det visar en genomgÄng av alla tillstÄndsansökningar Ären 2014-2018 som Jan Darpö, professor i miljöjuridik, gjort. Resultatet Àr i samklang med Energimyndighetens statistik.
Han vÀlkomnar den statliga utredningens förmodade slutsatser, Àven om konsekvenserna Àr oklara.
ââDet Ă€r inte sĂ€kert det blir mer vindkraft, dĂ€remot undviker man onödiga kostnader, sĂ€ger Jan Darpö.
Försvaret vÀrst
Vindkraftsbranschen kan ocksĂ„ leva med att det kommunala vetot blir kvar, bara det blir tidiga beslut som inte kan Ă€ndras senare i processen. Svensk Vindenergi ser dĂ€remot det största hindret i Försvarsmakten, nĂ„got andra bedömare Ă€r beredda att skriva under pĂ„. Men det syns inte i statistiken eftersom vindkraftsbolagen aldrig löper linan ut med att ansöka om tillstĂ„nd â man vet att det blir ett nej.
DÀremot blir det extremt sÀllan avslag pÄ grund av att nÀrboende klagat, visar Jan Darpös genomgÄng. I endast tre av sammanlagt 973 avslag handlar det om hÀnsyn till nÀrboende. DÀremot kan det i dessa fall bli justeringar av tillstÄnden med hÀnsyn till exempelvis buller.
Han tycker sig se ett tilltagande motstÄnd till vindkraftbyggen, inte bara i Sverige.
ââMan ska ta allvarligt pĂ„ den lokala opinionen, sĂ€ger Darpö.
Davidâ Newell, analytiker pĂ„ förnybar el vid Energimyndigheten, hĂ„ller med.
ââEn lokal, social acceptans Ă€r vĂ€ldigt viktigt, sĂ€ger han, och pekar pĂ„ att vindkraftsbolagen mĂ„ste tĂ€nka lĂ„ngsiktigt nĂ€r tillstĂ„nden ska förlĂ€ngas.
Energimyndigheten och Svensk Vindenergi ser ocksĂ„ en trend mot att antalet nya vindprojekt bromsar in pĂ„ lite lĂ€ngre sikt. FrĂ„n idĂ© till fĂ€rdig vindkraftpark tar det 7â10 Ă„r.