Riksbankens stödköp och likviditetslÄn i coronakrisen syftar till att göra det billigt att lÄna och fyller pÄ banksystemet med pengar som kan lÄnas ut. Bieffekterna Àr kÀnda. Det handlar om problem med ökat risktagande, uppblÄsta tillgÄngspriser och vÀxande klyftor.
Men Stefan Ingves ser inga alternativ.
ââDet Ă€r vĂ„r bedömning att det bidrar till att hĂ„lla arbetslösheten lĂ€gre Ă€n vad den annars skulle ha varit. Och att dĂ„ tillgĂ„ngspriser stiger fĂ„r vi liksom leva med, sĂ€ger han om krispolitiken.
ââDet stora folkflertalet har det bĂ€ttre om vi gör pĂ„ det hĂ€r sĂ€ttet jĂ€mfört med att sitta med armarna i kors.
Tredje krisen som riksbankschef
Han tillĂ€gger att frĂ„gor kring förmögenhetsâ och inkomstfördelning hanteras av finanspolitiken.
ââPenningpolitiken gör sin del, men den rĂ€cker inte till allt, sĂ€ger Ingves.
Covid-19-pandemin Ă€r den tredje stora kris som Stefan Ingves hanterar som chef för Riksbanken. Han tilltrĂ€dde i januari 2006 â precis inför det att den stora finanskrisen bröt ut och snart gav upphov till Ă€nnu en kris: den utdragna eurokrisen.
Det var inför en utfrĂ„gning i riksdagens finansutskott i mars som han insĂ„g vidden av pandemins effekter. Nio mĂ„nader senare befinner sig Sverige â tillsammans med stora delar av Europa och USA â mitt i en andra vĂ„g av smittspridning.
Stefan Ingves vill inte ge sig in i nĂ„gon debatt om den omstridda svenska coronastrategin, som mot bakgrund av mindre nedstĂ€ngningar och betydligt högre dödstal per invĂ„nare Ă€n i jĂ€mförbara nordeuropeiska lĂ€nder ifrĂ„gasĂ€tts pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll â bĂ„de i och utanför landet.
ââJag Ă€r ju inte epidemiolog, sĂ€ger han.
Det behövs buffertar
DÀremot tycker han att det nu Àr viktigt att satsa brett och snabbt pÄ vaccinationer för att reducera osÀkerheten och ÄtergÄ till vad han beskriver som "nÄgon form av normaltillstÄnd".
ââUtöver de personliga tragedier som man undviker Ă€r vaccinationer en Ă„tgĂ€rd som Ă€r vĂ€ldigt angelĂ€gen om man tittar pĂ„ det ur ett ekonomiskt perspektiv.
En debatt i coronakrisens spÄr som han hellre ger sig in i Àr den om utdelningar, som blossat upp efter krav pÄ ÄterhÄllsamhet med att skifta ut pengar till Àgarna sÄ lÀnge stora skattemedel gÄr till olika typer av företagsstöd.
Ingves ser ett stort behov av buffertar och försiktighet i den hÀr typen av stora kriser, med genuin osÀkerhet som kÀnnetecken.
ââI slutĂ€ndan Ă€r det bara folkhushĂ„llet, det vill sĂ€ga staten â vi alla â som kan absorbera hela risken. Och eftersom det Ă€r pĂ„ det sĂ€ttet tycker inte jag att det Ă€r sĂ€rskilt förvĂ„nande att man har synpunkter vad som sker i den privata sektorn.
Privat har Stefan Ingves anpassat sig efter regler och rekommendationer som kommit i pandemin, vilket bland annat lett till mer jobb pÄ distans och frekventa möten via skÀrm i stÀllet för pÄ plats.
"En evig affÀrsresa"
I praktiken var han dock vÀl förberedd pÄ distansarbetet, efter en karriÀr prÀglad av mycket jobb pÄ resande fot.
ââEtt sĂ€tt att beskriva det hĂ€r Ă€r att sĂ€ga att jag Ă€r pĂ„ en evig affĂ€rsresa i det hĂ€r, mellan kontoret pĂ„ kontoret och pĂ„ kontoret hemma.
Stefan Ingves inleder vid Ärsskiftet sitt 16:e Är som riksbankschef och har dÄ tvÄ Är kvar pÄ sitt mandat.
Om han har nÄgon favoritkandidat som eftertrÀdare avstÄr han frÄn att spekulera i.
ââDet Ă€r inte en frĂ„ga för mig överhuvudtaget. Det Ă€r en frĂ„ga du ska stĂ€lla till politiker och dĂ„ framförallt de som sitter i RiksbanksfullmĂ€ktige.
Han vill inte heller avslöja vad han vill göra nÀr passerkortet till kontoret pÄ Brunkebergstorg i centrala Stockholm ska lÀmnas in i december 2022.
ââDet hĂ€r Ă€r mitt hantverk. Det har jag hĂ„llit pĂ„ med lĂ€nge. Och det Ă€r ett hantverk som jag tycker Ă€r vĂ€ldigt roligt och trivs med.
ââDet mĂ„ vara osagt vad som hĂ€nder om tvĂ„ Ă„r. Men vi har en vĂ€ldigt spĂ€nnande period framför oss.
Ingves syftar bland annat pÄ att synen pÄ pengar Àr pÄ vÀg att förÀndras i grunden.
ââNu ska vi in i en vĂ€rld nĂ€r ingenting Ă€r pĂ„ papper. DĂ„ ska vi se till â pĂ„ Riksbanken â att det i den nya vĂ€rlden ocksĂ„ finns en fungerande svensk krona. Klarar vi av det pĂ„ ett bra sĂ€tt ska de flesta mĂ€nniskor inte behöva fundera pĂ„ hur det hĂ€r gĂ„r till, sĂ€ger han.
Som pÄ 1600-talet
Han ser framför sig en vÀrld dÀr det blir allt svÄrare att svara pÄ frÄgan om var pengarna faktiskt Àr, i fysisk mening.
ââĂr de i en server nĂ„gonstans? Eller Ă€r de i molnet?
TT: Tror du att du kommer att vara med och fatta beslut om införandet av en e-krona?
ââDet Ă€r vĂ€ldigt svĂ„rt att sĂ€ga. Men jag Ă€r i alla fall med och startar sjĂ€lva processen.
Han liknar övergÄngen frÄn fysiska till elektroniska kronor vid övergÄngen till fysiska sedlar pÄ 1600-talet.
ââMed dĂ„tidens teknologi var det en stor uppfinning. Nu har tekniken Ă€ndrats pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att de flesta mĂ€nniskor i Sverige vĂ€ljer â mer eller mindre i alla fall â nĂ€stan per automatik bort sedlar.