Sanktionsrundarna ska straffas – men hur?

Sanktionerna fungerar, hävdas envist från EU-kommissionen.

– Förra året hamnade den ryska ekonomin i recession, trots rekordhöga energipriser, och den väntas gå tillbaka i år också, betonar finansansvarige exekutive vice ordföranden Valdis Dombrovskis på väg in till tisdagens finansministermöte i Bryssel.

Men sanktionerna hade också kunnat vara ännu mer slagkraftiga, om inte ryska intressen hittat vägar att gå runt dem.

– Vi ser i länderna runtom Ryssland att både exporten och importen ökar där. Det finns skäl att tro att det här helt enkelt är att man går förbi sanktionerna, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Mot länder?

Dombrovskis pekar särskilt ut länderna i den Eurasiska ekonomiska unionen – som utöver Ryssland och Belarus också omfattar Armenien, Kazakstan och Kirgizistan – men även "andra länder utanför EU" som valt att stå utanför EU:s sanktionssystem.

– Vi har bett de berörda länderna att förklara de abnorma flödena och vidta kraftfulla åtgärder för att stoppa dem, säger han på presskonferensen efter tisdagens möte.

Parallellt pågår samtal på ambassadörsnivå om EU-kommissionens senaste sanktionsförslag, dominerat av frågan om hur sanktionsrundande företag ska kunna drabbas.

Ärendet är dock känsligt, inte minst om det skulle bli aktuellt att agera ekonomiskt mot hela länder, som exempelvis Georgien eller Turkiet.

– Vi är medvetna om att det finns länder som fortsatt levererar till Ryssland. Det kan inte accepteras. Vi har allvarliga sanktioner och de får inte kringgås av länder som tjänar på det, fastslår Tysklands finansminister Christian Lindner – utan att vilja gå in på exakt hur man i så fall bör agera.

– Vi arbetar på det, svarar Lindner kort.

Möte i Japan

Sanktionsrundandet lär tas upp när Dombrovskis besöker Uzbekistan och Kazakstan de närmaste dagarna. Därtill blir frågan ett huvudämne när G7-ländernas stats- och regeringschefer håller toppmöte i Japan under helgen.

Till det mötet är även en lång rad andra länder specialinbjudna, exempelvis Brasilien, Indonesien och Indien.

Även där finns EU-synpunkter på agerandet kring sanktionerna.

– Att Indien köper rysk olja är normalt, men om de använder den till att bli en mellanhand, där rysk olja raffineras och säljs vidare till oss som biprodukter, så måste vi agera, varnar EU:s utrikeschef Josep Borrell i en intervju med tidningen Financial Times.