Historisk rĂ€ttegĂ„ng mot Google – kan splittras

AnvĂ€nder mobilanvĂ€ndare Googles sökmotor för att den Ă€r bĂ€st – eller för att de Ă€r lata? Det Ă€r en av de avgörande frĂ„gorna nĂ€r USA:s första monopolrĂ€ttegĂ„ng pĂ„ lĂ„ng tid avgörs. Det handlar om enorma summor pengar, de största namnen i teknikvĂ€rlden och om att ett av vĂ€rldens mest vĂ€rdefulla företag behöver splittras.

RÀttegÄngen mot Google kan fÄ stor betydelse, enligt experter. Arkivbild.

RÀttegÄngen mot Google kan fÄ stor betydelse, enligt experter. Arkivbild.

Foto: Richard Drew/AP/TT

Tech2023-11-10 10:11

Varje Är slÀnger Google miljarder pÄ att vara den förinstÀllda sökmotorn pÄ Iphones, Galaxys och andra produkter utanför Europa. RÀttegÄngen i USA ska avgöra om det Àr okej.

– Den kommer att avgöra inte bara om Google fĂ„r fortsĂ€tta med en del av sina affĂ€rsseder, utan ocksĂ„ om andra företag som Apple och Microsoft tillĂ„ts göra liknande saker, sĂ€ger James Ivory, professor i mediestudier vid Virginia Tech.

Justitiedepartementet i USA anser att Google med hjÀlp av betalningarna befÀst sin dominans, och dÀrmed förhindrat konkurrenter som Microsoft och Duckduckgo att knipa marknadsandelar. I dag anvÀnder nio av tio Google som sökmotor.

Google sÀger att anvÀndarna med nÄgra knapptryck kan vÀlja en annan sökmotor som startalternativ i webblÀsaren.

– Googles försvar Ă€r att de inte Ă€r monopolistiska för att de har sĂ„dan utmĂ€rkt sökmotor. De dominerar marknaden för att de Ă€r överlĂ€gsna. De hindrar inte konkurrenterna, utan de Ă€r helt enkelt bĂ€ttre, sĂ€ger Ivory.

Stora namn

Men pengarna talar ett annat sprÄk. 2021 betalade Google totalt 26,3 miljarder dollar för att vara det det förinstÀllda valet nÀr man exempelvis öppnar Safari pÄ Iphones, och en rad andra plattformar.

– Justitiedepartementet argumenterar för att Google förhindrar andra företag frĂ„n att ha fri tillgĂ„ng till marknaden av sökmotorer och i förlĂ€ngningen annonserna, genom att Google spenderar sĂ„ mycket pengar för att trycka ut andra frĂ„n den marknaden, sĂ€ger Ivory.

NÄgra av techvÀrldens absolut största namn har vittnat i rÀttegÄngen. Microsofts vd Satya Nadella, Google vd Sundar Pichai och Apples tjÀnstedirektör Eddy Cue, har alla varit i vittnesbÄset. Nadella vittnade om att inte ens Microsoft, med sina enorma resurser, lyckas ta nÄgra betydande marknadsandelar pÄ sökmotorsidan.

Experter har pratat om vanans makt. MÄnga reflekterar inte över vilken sökmotor de anvÀnder, Ànnu fÀrre bemödar sig att klicka in sig i menyer för att byta.

Nadella varnade för att Googles dominans kan fÄ följdeffekter. Den enorma mÀngden data företaget samlar kan anvÀndas för att trÀna AI.

– Det kommer att bli Ă€nnu svĂ„rare att konkurrera i AI-Ă„ldern med nĂ„gon som har den grundlĂ€ggande fördelen, sade han.

Övertaget gör att företag tvingas anpassa sig till Google för att komma högt upp i sökningar. Bolaget kan sĂ€tta höga annonspriser, dĂ„ företag Ă€r pressade att anvĂ€nda sig av deras tjĂ€nster om de vill synas. Google samlar ocksĂ„ information för att rikta reklam mot anvĂ€ndare.

– Den hĂ€r rĂ€ttegĂ„ngen Ă€r viktig för mĂ„nga som inte riktigt bryr sig, men vars vardagsbeslut Ă€ndĂ„ pĂ„verkas mycket av Google.

Förlust kan bli vinst

Vad kan dÄ rÀttegÄngen, som börjar nÀrma sig slutet, leda till?

James Ivory sÀger att det kan bli dryga böter eller att Google tvingas Àndra pÄ sina metoder, vilket i sin tur kan fÄ följdeffekter för andra teknikjÀttar och pÄverka om röstassistenter, appbutiker och karttjÀnster ocksÄ ska vara valbara.

Justitiedepartementet anvÀnder sig av lagstiftning frÄn 1890 som anvÀnts för att splittra allt för mÀktiga företag. Men fÄ verkar tro att det ska gÄ sÄ lÄngt den hÀr gÄngen, Àven om röster lyfts för att Google ska tvingas sÀlja exempelvis webblÀsaren Chrome.

I Europa, dÀr mobilanvÀndare pÄ Androidtelefoner sedan 2020 fÄr vÀlja sökmotor nÀr webblÀsaren startas för första gÄngen, ser Google ut att ha behÄllit dominansen.

Professor Ivory lyfter fram att Google kanske kommer att fortsÀtta att vara förstahandsvalet för anvÀndarna, Àven om bolaget inte fÄr köpa förinstÀllningen.

– DĂ„ kan Google behĂ„lla sin marknadsandel, men ocksĂ„ spara miljarder pĂ„ att inte behöva ha exklusivitetsavtal. DĂ„ kan resultatet av den hĂ€r megarĂ€ttegĂ„ngen bli att Google sparar pengar.

Fakta: Andra viktiga kartellrÀttegÄngar i USA

Lagen mot kartellbildning i USA infördes 1890 och kallas Sherman Anti-Trust Act, som infördes för att motverka att företag bildade kartell genom att placera sina aktier i gemensam Àgarstruktur (trust) som delade ut vinsterna.

+ Microsoft. 1998 inleddes rĂ€ttegĂ„ngen som handlade om det var okej att ha Internet Explorer förinstallerad pĂ„ Windows, vilket drabbade bland annat konkurrenten Netscape, vars Navigator kostade pengar. År 2000 dömde domaren att företaget skulle splittras i tvĂ„ delar, nĂ„got som upphĂ€vdes av en appellationsdomstol. En överenskommelse fattades, dĂ€r Microsoft Ă€ndrade en del av sina affĂ€rsseder.

+ AT&T. JÀtten AT&T hade under 1900-talet byggt upp en dominans nÀr det gÀllde telefonnÀtet i USA, det sÄ kallade Bell-systemet. 1982 gick företaget med pÄ att splittra bolaget i sju mindre regionala operatörer.

+ Standard Oil. 1911 tvingades oljejÀtten, som kontrollerade i princip all oljeproduktion i USA, att dela upp sig i 33 företag.

Fakta: National Archives, The New Yorker, Business Insider, med flera.


Fakta: USA mot Google

USA:s justitiedepartement har under tre Är utrett om Google anvÀnt sin dominerande stÀllning pÄ ett olagligt sÀtt. Fallet beskrivs som det största och viktigaste i den moderna interneteran.

Departementet argumenterar för att Google befÀst sitt monopol pÄ sökmotormarknaden genom att bland annat betala Apple och Samsung för att ha sin sökmotor förinstÀlld pÄ mobiler, vilket gjort det svÄrare för konkurrenter.

RÀttegÄngen inleddes den 12 september, berÀknas pÄgÄ i tio veckor och hÄlls i distriktsdomstolen för Columbia i huvudstaden Washington DC.

Innan rÀttegÄngen startade hade sidorna avsatt 150 personer och skapat fem miljoner dokument.

Flera förhör och dokument har hÄllits hemliga pÄ Googles begÀran, vilket lett till kritik.

Domaren Amit Mehta, som utsÄgs av Barack Obama, kommer enhÀlligt att fatta beslut efter rÀttegÄngen.

KĂ€lla: The New York Times, Bloomberg.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!