– Det är lite konstigt, men väldigt roligt att känna sig efterfrågad, säger Uffe Holmertz och fortsätter:
– Jag läste en intervju med skådespelaren Ingvar Kjellson som är 90 och fortfarande jobbar. Journalisten frågade honom: När ska du lägga av? Och han svarade: Varför nu när jag har lärt mig yrket? Det tyckte jag var ett bra svar. Det är så typiskt svenskt att hålla på och tjata om ålder hela tiden.
Uffe Holmertzs, Lasse Lundqvists och Åke Lindbergs vägar har korsats många, många gånger under åren och i olika sammanhang.
– Vi har jobbat mycket ihop, säger Åke Lindberg som under åren 1985-2005 var kulturchef på Folkets hus och anlitade de två andra vid otaliga tillställningar.
Dessa tre män har därmed en sjö av minnen att ösa ur.
– Krogshower varinte så vanliga när vi drog igång, börjar Åke och tittar på Lasse som var med på 2-4 Good Old Days, Café Blues och nattkaféerna.
Lasse:
– Vi kunde ha flera shower på en kväll på nattkaféerna och avslutade med jam när vem som ville fick komma upp på scenen och spela. Därefter fritt fram i jam och ur jammen som oftast drog till sig yngre musiker utvecklades Café Blues. Jag blev förbindelsen mellan de unga musikerna och Folkets Hus.
– En back öl och en smörgåstårtan var Café Bluesgängets ersättning och intogs hemma hos mej på Prinsgatan 4 efter konserten och dessa efterdyningar är förevigade och finns i två tjocka fotoalbum.
Många av Sveriges riktigt stora inom jazz och blues har besökt Motala.
– Vi startade Café Blues i medvind, konstaterar Åke och berättar att Sven Zetterberg som då var okänd ersatte en annan artist och lockade storpublik.
– Och så hade vi Café Plantan där vuxna var portförbjudna på scenen, minns Lasse.
1985 fick Uffe uppdraget att leda eftermiddagsarrangemanget 2-4 som drog en massa folk varje tillfälle.
Knut Karlsson som var Folkets hus chef från dess invigning 1979 tills Åke tog över rodret bad Uffe skriva nummer till en lokalrevy 1983.
– Jag skickade in fyra alster, men de kom inte med, Knutte tyckte att jag var för elak mot politikerna.
Några år senare blev Uffe revyräv och har hunnit skriva runt 800 revy- och sångtexter.
Just nu repeterar han inför premiären av föreställningen "Den här dan glömmer jag aldrig" den 4 juli som spelas på högbrunnen i Medevi.
– Det kan vara Sveriges äldsta teaterscen från 1678, säger han.
Och så är han i farten på Kulturakademien som rustar lokalerna inför kommande drabbningar, han ska leda midsommardansen i Grytgöl för 30:e året i rad och har andra projekt på rull. .
Lasse har hittills haft 25 spelningar i år, bland annat sitter han i husbandet på de populära församlingsträffarna. Han har även vikarierat som gitarr- och elbaslärare på musikskolan.
– De ringer till gubben än, konstaterar han nöjt.
Lasse har, kan nämnas, haft Uffe som gitarrelev.
– Ja, ja, man kan inte lyckas med alla, skojar han.
Åke producerar teaterföreställningar för Motala Teaterverkstads räkning. I sommar spelas Wilhelm Mobergs "Kassabrist" på Kornettgården.
– I år är det elfte sommaren vi är på Kornettgården. Nästa sommar ska vi spela en helt nyupptäckt pjäs som Moberg skrev redan innan han fyllde 20, "Kärlek och pengar", berättar Lindberg som kan tänka sig att ta en roll i den uppstättningen.
Uffe vill gärna ge stadens unga upplevelsen att uppträda för publik, vilket kan bli möjligt på Kulturakademin framöver.
Att arbeta med kultur är att se framåt hela tiden, menar Uffe och får medhåll av de andra två, de tycker fortfarande att det är roligt att vara i farten.
– Slutar man se framåt kan man lika gärna hoppa från nya bron, säger Uffe skämtsamt men med en underton av allvar.
Att de kommer att fortsätta samarbeta och hålla kontakten står helt klart. Någon pensionering står inte med på agendorna.