Elisabeth har blivit avtackad flera gånger om. I tisdags arbetade hon sin sista dag.
Hur känns det?
– Dubbelt, svarar Elisabeth och utvecklar svaret:
– Nu har jag ju semester och det ska bli skönt, men jag tycker om att jobba.
Kan du tänka dig att hoppa in och vikariera?
– Det kan vara kul och jag behöver ju hålla liv i spelandet.
Elisabeth har varit kyrkomusiker i Aska i 25 år och hon är inne på sitt fjärde år i Vadstena-Dals församling. I Aska hade hon fyra körer igång och folk strömmade till för att se barnmusikalerna som sattes upp.
– Det var jätteroliga år och det har varit jätteroligt att jobba i Vadstena också.
Elisabeth föddes och växte upp i Stenbrohult i Småland.
– Jag flyttade därifrån som 19-åring.
Elisabeth tänkte till en början inte alls gå samma väg som pappan och morfadern som var kyrkomusiker.
– Jag ville bli förskollärare, men kärleken kom i vägen. Jag utbildade mig till kyrkomusiker i Oskarshamn efter att ha fått två barn.
Gunnar gick bort förra året, de fick 45 år tillsammans.
– Det är fortfarande overkligt, det är som att han är ute på en av sina resor och snart kommer hem igen.
Vad ska du göra nu när du blir ledig?
– Ägna mig mer åt barn och barnbarn. Alla bor i Vadstena, det är ett privilegium.
Hon kommer att fortsätta att leda Ex Animokören med 35 sångare och är kvar som ledare för Dalskören till efter körens traditionella julkonsert.