Fredagen den 13 (!) maj slutade fibernätet helt att fungera för de 38 abonnenterna i Godegård. De som har tv, telefon och bredband blev helt avskurna från omvärlden. Först under första vardagen därefter åtgärdades felet, det vill säga under måndagen, tre dygn senare.
Fibernätet i Godegård har varit svajigt allt sedan det togs i bruk i somras. Detta har påtalats såväl till Telia och deras dotterbolag Zitius som till Motala kommun ett otal gånger. Problemen har dock kvarstått och nu kollapsade bredbandet totalt.
Min fråga blir därför till kommunstyrelsens ordförande Camilla Egberth (S): Vilka åtgärder planerar Motala kommun för att få ordning på bredbandet i Godegård en gång för alla?
Svar:
Bakom Godegårds bredbandsnät finns det ett antal olika aktörer i tre olika nivåer av tjänster. Motala kommun som är nätägaren, Zitius som är kommunikationsoperatör och den tjänsteleverantör som kunden väljer.
Motala kommun har byggt och äger det fysiska fibernätet. Innan leverans gjordes mätningar för att försäkra att varje fiber höll rätt kvalitet. Motala kommun har dock ingen del i den aktiva driften av nätet förutom att ansvara för eventuella reparationer av den fysiska kabeln om den blir skadad, vilket då sker genom upphandlad entreprenör. Zitius är kommunikationsoperatören och står för den tekniska utrustningen samt kommunikationen mellan kunden och tjänsteleverantörerna. Det finns flera tjänsteleverantörer att välja mellan och det är via dem som kunden ska felanmäla eventuella driftstörningar. Kan tjänsteleverantören inte lösa problemet på egen hand tar man det i sin tur till Zitius.
Det har sedan driftstarten varit ett större antal störningar i Godegård. Kommunen har vid flera tillfällen påtalat brist i Zitius supportfunktion och har en fortlöpande dialog om detta. Kommunen har också haft synpunkter på begränsningar i det driftsatta tjänsteutbudet och att tillgång till vissa tjänster varit försenat. Man har från kommunens sida också bidrag till att prestanda- och tillgänglighetsmätningar har utförts hos kunder. Kommunen har alltså redan från driftstart med olika medel, bland annat genom att begära vite, försökt få Zitius att fullfölja sina åtaganden enligt avtalet.
För att få till stånd ett nät till Godegård behövde kommunen medfinansiering via statligt stöd, vilket krävde att man upphandlade en kommunikationsoperatör med ett öppet nät med flera olika tjänsteleverantörer att välja mellan för att garantera ett större utbud för kunderna.
Det finns en inbyggd problematik i upplägget med en upphandlad KO som förutsättning för att få stödmedel för fiberutbyggnad, nämligen att man som nätägare kan bli tvungen att återbetala stödmedlen om KO-avtalet sägs upp i förtid. Medfinansiering är dock den linje Motala kommun har valt för att kunna knyta ihop de mindre orterna med centralorten.
Tyvärr ser vi ibland brister när marknaden själv ska driva infrastruktur till och på landsbygden.
Vad ser Kjell Fransson själv för möjliga lösningar för Godegård?